Aftonbladet – 14 maj 1838, sida 2

(Insändt.) Annu några ord om Handels-sjöfolket och dess moraliska förbättring. Uu N:o 26 af det Femtonde Aftonbladet har jen insändare behandlat detta ämue, och då åt-skillgt af hans artikels innehåll tydligea går ut på att förringa värdet af de bemödanden Sjö-mannasällskapet i Stockholm redau ådagslagdt till sjöfolkets förbättrande härstädes, så anser jag det vara min skyldighet såsom Ledamot af detta Sällskap att meddela några ord till svar. All ting har sin tid, säger insändaren; men Itill hvad tid åiskiltiga af hans här utalade åsigter egentligen höra är svårt att bestämma. Han har funnit sig föranlåten — Gud vet af hvad skäl — att infor allmänheten framlägga sina farhågorn att de åtgärder, som hittills bifvit vidtagne till Sjöfolkets moraliska förbättriog iunebära palliauvkurer hvarigesom man uttömomer sina krafler och tillgångar, så att det onda torde återkomma värre n I Josändareos tufla öfver Sjömannens och Landtmannens lott är mycket vacker, men i verkligheten inträffar de: af honom beskrifaa förhållandet icke ena gångpå 1000:de, hvarföre taflan i sjelfva verket kan anses som en vilusion. Det hade ansenligt fö mioskat få gglansen, oc han erinrat, att inom Sjomanmsklassen de som dö sotdöd förhålla sig ull de hvilka våde:igen omkomma som 16 ull 11; att en sjömans lifsid, i foljd al hens medosamma yrke, inskränker sig till litet mer än hälften af andra menniskors life tid. År ej detta tillräckligt svar på uppgiiten om inandningen af den rena sjöluften, hvilnken stärker hälsan så ogement.n For att kuoca bedömma grundlighe en och värdet af den erfarne iasandarens farbsgor, torde blifva nödvändigt att belysa de åtgärder — förmooligen radikalkurer — dem han sj.lf föreslår. Jemförelsea uppstår sedan af jig sjelf, meilan hans förslag och de åtgärder, hvilka a Sjomannasallskapet i Stockholm redan blitvit vidiagne, ty det är väl egentligen om dessa, som han varit så angelägen att yttra sig i tryck, och de, som ingifvit honom haus scrupler, fastän han icke velat säga det rent ut. Detta är så mycket säkrare, som några ingripande förbösringar härstädes till beredande af sjölolks moraliska framsteg, icke vetterligen i sednarc tider blifvit af någon anuan tillvigabragte. Till en början tycker insändaren natt Styrelnsen gjorde allt hvad man billigtvis kunde fordra, då den så pass vore därars förmyndare, att hon i vårt 6 månaders tillfriisna nland mot en måttlig dagspenming höll puasnsand: arbeten tillhanda för de uiblotiade nsfömän, som förslört sina förtjenstern Så kan visserligen tyckas, men visst icke med mogen öfverlöggning tänkas. Beskaffenheien af värt sjöfolks närvarande sedlighet bevisar mer än all hvad insändaren här anfört, att den samhällsklass, som åt sig sjelf ofverlemnas, och för bvars bildning ej ancra åtgärder vidtagas än att stifta str flagar, svårligen skall kunna bibringas öfrertygeise om sitt eget tillstånd och bebof, utan hvilken kunsksp dess sedeförderf suarare skall ökas än minskas. Att under vintermånaderna åt sjömän bereda passande arbetsförtjenst det är en sak den enskilta korporationer tvif—