Aftonbladet – 10 maj 1838, sida 1

STOCKHOLM d. 10 Moj. För första gången innevarande år avkommo i dag på förmiddagen de utländska posterna öfver Greifswald. De med dem erhållna tidningar gå från Paris till den 29 i förra månaden, från London till den 1 samt från Hamburg till den 4 dennes. Spanien. Infanten Don Fransisco de Pau!a har med sin gemål lemnat Madrid. — Underrättelserna från sistnämnde stad, som gå till d. 21 April, nämna ingenting om hvad sensation den Baskiska sjelfständighets-förklaringen derstädes åstadkommit. Nu berättas imedlertid från Spanska gränsen, att med nämnde sjelfständighet lärer vara klent bestäldt, emedan en Carlistisk befälhafvare, vid namn Noboa, skall hafva gripit independenterne, tagit elfva af dem till fånga och skingrat de öfriga, hvarvid chefen sjelf räddat sig med flykten till Frankrike. Som likväl nämnde uppgift flyter från Carlistisk källa, torde den tilis vidare få betviflas. Uppresningens chef skall icke heta Muragaray, utan Munagorry, och vara en förmögen jernverks-ägare, som med penningar förmått sina arbetare att göra gemensam sak med honom vid sjelfstöndighetens proklamerande. Att imedlertid saken icke funnit serdeles sympatbi hos Baskerae i allmänhet,å torde dock kunna få antagas som säkert. Frankrike. I Depateradekeammarcns session den 28 April rådde någon hflighet, i anledning af en skrifvelse från en af Kovungens adjutanter, hvari Kammaren underrättades, a:t Kooungen ville vid middagstiden den 1 Maj emottaga den stora Jyckönsknings-deputationen. Som reglementet föreskrifver, att regerimgen endast genom Inrikes ministern bör sätta sig i kommunikation med Kammaren, funno åtskilliga ledamöter den vulde formen opassande. Inrikesminister, som just nu inträdde, ansåg likväl en skilnad böra köras emellan efficiella och förtroliga meddelanden, till hvilket sednare slag det itrågavaran de hörde, emedan det stod Kammaren helt och bållet fritt om hon ville utgoämna nigon deputation eller icke Denna förklaring väckte nå got missnöjr, och diskusioner blet allt varmare, till dess en ledamot anmärkte, att han icke visste, hvarom man här egenteligen tvistade, ty i dagens Moniteur vore nu skrifvelsen inryckt, försedd (med ramnet Montalivet. Ministern uppgaf då, att detta beriktigande skett utan hans