Aftonbladet – 9 maj 1838, sida 2

af deras folk, hvilket gjorde att expeditionen icke tog någon tolk bland dessa Iudianer. D. I Juli uppnådde de oceanen genom den vestligaste mynningen af Mackenziefloden, hvars läge befanns vara 68? 29: 23 nordlig latitud och 136? 36 43 vestlig longitud. De hade icke hunnit långt till sjös, då en flock af 19 Eskimåer kom emot dem från Tent Island, och syntes vilja oroa dem. men vände åter om då de sågo de resande färdige att forsvara sig i fall så skulle behöfvas, Resan läng: kusten gick ganska långsamt, i anseende till binder af is, köld, starka dimmor och häftiga motvindar. Eftermiddagen d. 11 uppnådde de Point Kay, der de funno en annan samling af Eskimåer, och blefvo uppehållna af en fast massa is, som låg i Philipps bay, ända till den 14. Resan fortsattes till den 17, då ett oafbrutet isfält tvang dem att gå i land i Camden bay, nära eit stort Eskimå-läger, der de blefvo vänligt emottague. På eftermiddagen upptäcktes en smal vattengång emellan isen, hvarpå de genast begåfvo sig i sina båtar och foro af, men hade icke bunnit mer än 3 mil från land, då de hastigt sågo sig inklämda emellan isen, hvilken så när hade krossat en af deras båtar, hvilken innehöll lifsmedlen och bagaget. Det lyckades dem dock att radda den; och förmedelst båtarnes skjutande från det ena isstycket till det andra, hvarvid årorna tjente dem till bryggor, kommo de slutligen på ett stort isfålt, der de tillbragte en kall och ängslig nat. D. 20 uppnådde de Foggy Islands bay, der de för is och en häftig nordost-vind måste stanna qvar till den 23, sedan de dagen förut gjort ett frukslöst försök att komma förbi Point Anxiety, hvarvid de höllo på att förgås, men sluppo med ett dugtigt kallbad. Latituden var här 702-9! 48. De hade nu den tillfredsställelsen att upptäcka en arm af Klippbergen, vester om Romanzoffs kedjan, och hvilken icke varit sedd af Sir John Franklin. Såsom en hyllning åt denne resandes karakter och förijenster, gåfvo de dessa berg namn af Franklins-kedjan. Om aftonen uppnådde de Franklins Return reef ; det ref der han måste vända om, och hvarifrån således expeditionens nya upptäckter skulle börja. Return-reef är ett af dessa många ref, hvilka i en sträckning af tjugo mil löpa parallelt med kuster på omkring en half mils afstånd derifrån, och hafva tillräckligt djup för små farkoster. Kusten är här ganska låg. Från Point Berens till Cape Halkett sträcker sig Harrisons bay, 50 mil bred och omkring 17 mil djup. I fonden af denna vik reser en avnan pittoresk gren af Klippbergen sina höga spetsar öfver de liga stränderna. — Dessa berg kallade de resande Pellysbergen, för att hedra kompaniets guvernör. Vid foten af dessa berg flyter Colvillefloden, två mil bred vid dess mynning, och sydvest om densumma ligger Cape Halkett, hvarest expeditionen qvachölls hela den föjande dagen genom en nordostlig storm. Landet nedanför dessa berg syntes vara slältland, betäckt med korrt gräs och mossa, och ett favorit-tillhåll för renar, af hvilka djur stora flockar syntes. — Sape Halketts läge bestämdes, och befanns vara 70? 43 nordlig lat. samt 1522 14 vestlig long, Följande morgoren, d. 26 Juli, passerades floden Gany, som är omkring en mil bred. Från Cape Halkett böjer kusten sig tvert mot V.N.V. Den erbjöd åt ögat ingening annat än en kedja af låga stränder af frusen smuts, På aftonen passerades mynningen f en bred flod, åt hvilken gafs namnet af Smithsflod. På en sträcka af 9 mil denfrån itgjordes kusten af småsteosref, och från Point Pitt sträckte sig landet åt vester. Vid Point Pitt qvarhölls expeditionen af is ända till den öljande eftermiddagen, d. 27, då en öppning isade sig genom isen, och resan fortsattes. Vid nidnattstider kommo de till en smal udde, på vudra sidan hvilken topparne af några höga iserg reste sig Denna udde fick namn af Caec George Simpson, efter kompaxziets guverör, hvars förträffliga anstalter expeditionens amgång till en stor del måste tillskrifvas. Här ar målet för deras båtfart; ty under de fölinde 4 dagarne voro de icke i stånd att avanera längre än lika många mil. Vädret var immigt och kölden rvslis. långa sträckor af nn VN hund dre M 82 veta att Eskimåerne nyss förut slagit ihjel trenne