På en bal i Paris, denna vinter, vågade en ung advokat bjuda upp en markisinna, hvars man, en pär af Frankrike, kort förut blifvit af Juli-mona:kien upphöjd till markis. Hon vägrade, förebärande, att hon icke alls ärnade dansa den aftonen. Straxt derpå sågs hon likväl vid en barons hand taga plats i en kadrill. När den var slut, gick den unga mannen till henne och sade, i en kallt, hoflig ton: ,Min nådiga, då jag anhöll om det nöjet att dansa med er, vände jag mig icke till en markiss fru, utan endast till en notaries dotter. Den förnäma damens fader var verkligen helt enkelt en anspråkslös, men rik notarie. Denna scen väckte mycken munterhet på balen.