Aftonbladet – 8 maj 1838, sida 3

På en åker i distriktet Byxas, i departementet Östra Pyrengerna, låg en klippa, känd under namn af Roc de Jatere. Hon var af py: ramidal-form och höll mer än 20 måtres i höjd. Vid dess fot qvällde en källa, med starkt flöde och ett förträffligt vatten. Detta ställe var under den vackra årstiden en lustplats för nejdens iovånare, och ett föremål för många främlingars nyfikenhet. Nämnde klippa finnes nu icke mera tilll Den 1 sistlidne Mars, kl. 1 eftermiddagen, hördes ett dån, likt en aflägsen åska. Man kände en skakning, liksom af ett jordskalf, hvarpå följde ett pytt dån, starkare än det förra. Allt detta tilldrog sig inom en tid af tre till fyra sekunder. De personer, som voro ute på fältet, befarade nu, att Roc de Jalere hade nedstörtat. Man skyndade till stället, och man fann också vekligen, att klippan icke framställde något annat, än cn hop af nästan kalcinerade stenar, bland hvilka källan helt och hållet försvunnit.