Utdrag af ett bref från Norra Helsingland, den 1 Maj. En kamp mellan en långsam vinter och stundtals vaknande vår fortsättes ännu härstädes. Våra åkerfält voro för ett par dagar sedan i det närmaste blottade. Nu äro de, till följe af ett starkt snöfall förlidne Söndag, åter snöbetäckte och folket har på sjelfva Walborgmässoafton nödgats sysselsätta sig med snöskottning och stora :snödrifvors undanrödjande på vägarne. Slädor hafva åter kommit i fart, och ett skarpt frost i natt har åtminstone för ett par dagar försäkrat vinterförets bestånd. Ljusne elf har likväl börjat svika. En person, som ville häromdagen passera med häst öfver densamma, från Färila kyrka till Cathrineberg, erhöll helt oförmodadt, i sällskap med kreaturet, ett kallt bad, men lyckligtvis blef vidare olycka förekommen. Man befarar här allmänt, att det, som lästes i Geflebladet, för någon tid sedan, om tillvarelse af hafsvak, saknat grund och härrört af synvilla eller hägring, och sålunda torde kunna hänföras till de i våra tider så allmänt förekommande illusionerna. — Ty från grannstäderna, Hudiksvall och Söderhamn, förspörjes, att vana spejare verkställt formlig rekognosering, utan att upptäcka på hafvet annat, än ett oafbrutet och obrutet isfält. Skulle derföre sjö-kommunikationerne, äfven denna vår, blifva länge stängda, så befaras här mycken nöd. Auniedningar dertill förekomma redan i så måtto, som tiggande personer från det vanligen bättre lottade Södra Helsingland härstädes visat sig. Till ett betänkligt tecken räknas äfven den omständigheten, att uti en viss socken, der antalet af stora bränvinssupare är legio, absolut nykterhet, utan någon förenings ledning, inträdt. Visserligen har någon velat förklara företeelsen såsom en läseriets frukt, emedan en prestman i granskapet, ansedd såsom sirupist eller separatist, skall hafva skrämt sin allmänhet dermed, att sjelfva f-n kröp mellan benen på hvar och en, som tog sig en sup. Men de goda socknemännens beteende under vintern motsäger sådan förmodan, så vida de på omförmäldt sätt tidt och ofta äfventyrat den bebhornades presentationer in loco, ända älls brist på varan och brist på säd helt tvärt förvandlade dem till radikala rättrogne. Såsom bevis på spanmålsbristen i Södra Helsingland angifves, att vid en af viee Pastorn i Mo föranstaltad auktion på ett mindre spanmålslager, Råg blifvit betalt med 18, och Korn med 16 Rdr Banko pr tunna. Men sannolikt hafva apparent förmånliga betalningsvilkor lika mycket, och kanske hufvudsakligen, bidragit till detta orimligt höga Pris. Stölder, isynnerhet af födoämmen, skola ganska ofta förekomma, och man börjar skäligen