skala utvecklas. Inorättringen borde alltså äg: ej blott en betydlig areal, utan äfven en eger större skogspark, och så många vetenskaphga lärare, att agronomisk kemi, fysik och mineralogi, landtbruksteknologi, ekonomisk botanik, vextfysiologi och forstkunskap, samt praktisk geometri, matematiska grunderna för lardtbruks mekaniken, hydrauliken och nivelleringskonsten, första z grunderna af husdjurens komparativa fysiologi m. m. der kunde inhemtas. Widare borde institutet äga en mekanisk verkstad med tillräckligt antal professionister för landtbruksslajd, samt en fruktträdgård, och desutom förses med modjellsamlingar, bibliothek, mate. matiska, kemiska och fysiska instrumenter. Tillsyn och förvaltning borde uppdragas åt en direktör eller disponent samt en vald direktion, sem tillsätter lärare och kontrollerar förvaltninen. Andra allternatifvet afser blott undervisningen för ett mindre antal bland allmogen, hvartill en areal, motsvarande ett hemman inom proviosen, antoges tillräcklig. Ett sådant institut borde dock äga en vetenskapligt bildad föreståndare, äfvensom en mekaaisk verkstad. Tredje alternativet föreslår blott 2 eller 3 lärare och en miadre, dock ej till ett blott experimentalfålt inskränkt, jordrymd. Kommittgen ger i alla hänseenden företrädet åt första alternativet, enligt den grundsatsen, att bildningen i jordbruksläran bör, liksom i andra läror, hufvudsakligen börja uppifrån hos egendomsherrarnen, och antager kommittgen, att elevernc, äfven de af pättre klassen, borde tillhållas att sjelfva lägga hand vid arbetet, för att sedermera kunna bedöma det och meddela det åt andra. Beträffande lokalen, anser kommittgen densamma, oaxktadt de fördelar sådant i vissa hänseenden erbjuder, icke böra förläggas vid Universitetsstaden, och dessutom icke i en bördig och redan odlad eller på omvexling i jordmån och belägenheter fattig trakt. Lärotiden föreslås till 3 år för tjenstsökande egendomsförvaltare, men i allmänhet. till minst ett år. De förmögae eleverne böra erlägga afgiften förskoltsvis för hvarje halfår, och qvarstanna så länge de behaga, men fattigare elever undervisas gratis. Dessa sednares ålder bestämmer kommitteen till minst 18 och högst 24 eller på det 25:te. I afseende på bildandet af ladufogdar anmär-! ker kommitteen, att det i allmänhet ligger ett missbruk i skånska sedvanan, att till och med! vid miadre egendomar hållå ladufogdar, d. ä. åskådande personer, i stället att desse eljest borde deltaga i arbetetn. Skånska hofverivä-! sendets, säger vidare kommitten, som bordt väcka afsky uti ett fritt land, har mycket bi-! dragit till behofset af dessa fogdar, och gjort: desamma mera nödvändiga här än i flera af rikets öfra provinser. Detta förhållande anserl kommittgen likväl inom några tiotal af år hafva: förendrat sig, och antar för öfrigt, att vid ett. jordbruksinstitut inga blotta åskådare, således icke heller några ladufogdar, böra tilldanas. Rörande sättet att tillvägabringa det föreslagna imstitutet, antager kommittgen först och främst att kostnaden bör bestridas af proviasen. Dernäst fästes uppmärksamheten derpå, att äganderätten till experimental-egendomen icke är nödvändig, utan att man äfven vore belåten med ett till flängretid utsträckt a:rende. För att samla. det nödiga kapitalet föreslås en aktietekaing inom hela provinsen. Hverje aktie tages till 100 Rdr Bko, hvarigenom, förutsatt att man kunde räkna en aktie för hvarje af Skånes 404 socknar, ena tillgång af 40,000 Rålr Banko uppkomme. Någon tillökning häruti förmodas tillkomma genom de handlandes benägenhet att understödja en inrättning, syfiande till förbättring af de varor, hvilkas afsättniag utgör föremålet för deras yrke. Att föreslå frivilliga bidrag eller en på! hemmanen fördelad afgift, anser kommitigen i! flere hänseenden olämpligt. J Sådane äro grundlinierne af detta förslag, till hvilket kommitteea, hvars ledamöter voro herr rtyttmästaren Axel Toll, herr hofpredikanten G. M. Aulin och herr professor J. Rabben, fogat en opinionsyttring angående inrättandet af tjenliga allmogeskolor. Redan i och för sig sjelf ar hvarje bemödande att sprida kunskap, I äfven med inskränkning; till näringarne, akt-!