la till Kongl. Maj:t från dess befallningshafvan de fuilföljas. 2) Att Kongl. Maj:t sjelf vill till sätta Häradskrifvare, och det i samma ordnin; som för Kronofogdars tillsättande i Brefvet der 21 Augusti 1822 blifvit stadgadt, samt att Stats kontoret hädanefter skall med Kammarkollegiun deltaga i frågor rörande Landskamererares och Kronofogdars utnämnande, forordaande, afskeds. tagande eller permitterande. Man ser af andra punkten, attcentralisationssystemet ännu följes. Ea fråga är, huruvid landet gagaas af denna regeringens direkta be. fattning med vissa tjensters tillsättande, en annan om regeringen verkligen äger att tilläg. ga sig sjelf rätt till utnämning af de sysslor som vid grundlagens författamde ej voro försedde med Kong!. fullmagt. I afseende på det förrakan man med skäl anmärka, att kollegier och vissa andra auktoriteter äro bäst i tillfdle att känna och värdera den sökandes förtjenster, at! deane har en garanti i förmånen att, i händelse han anser sig orättvist förbigången, få sins meriter skärskådade af en högre instans — er förmån af värde isynnerhet för lägre och med regeringen i föga kontakt stående tjenstemön — samt att hvarken statens säkerhet eller regeringsärendernas skyndsamma gång vinna vid, att regeringen öfverlastas med för densamma onödiga bestyr och bekommer en direkt magt öfver hela embetsoch tienstemannaklassen; i afseende på det sednare kan mana af grundlagen med fog drag: den slutsats, att Konungen ej äser utnämna till andra tjenster än dem, å hvilca han, då gruedlagen nedskrefs, ägde meddela u!lmagt. Med samma skäl, som Konungen tilägger sig rätt att meddela fullmagt tll häradskrifvare, kan han äfven tillägga sig rätt att neddela fullmagt åt pastorer i konsistoriella patorat.