Aftonbladet – 21 april 1838, sida 3

Et tillämnadt sjelfmord, medelst Bläck. I Paris hålles för närvarande till salu ett ny-uppfunnet slags bläck, kalladt: de la petite vertu hvilket gifvit anledning till följande, tragi-komiska uppträde. . Den 22 Mars, på morgonen, infann sig på ett värdshus en ung man, redan bekant derstädes, och begärde ett rum, som genast iordningsattes åt honom, och som han tog i besittning. Han gick ut, men kom snart tillbaka, medförande skrifsaker, och skickade en af betjeningen med en biljett till någon af sina vänner, som bodde på Chawsce-dAntin, — Betjenten, som just då hade, ett ärende i den trakten, begaf sig oförtöfvadt dit och lemnade brefvet till sin adress. Denna,! som var ett fruntimmer, hade icke förr läst biljetten, än hon ropade: Hvilken törfärlig olycka! Gustaf underrättar mig, att han tänker taga lifvet afsig! Genast satte hon sig i deu första kabriolett hon träffade, och for,: allt hvad hästen kunde springa, till hotellet. Som Gustafs dörr var stängd, bröt mar upp den, och då man inkom i hans rum, blef man varse den olycklige, vridande sig på sängen, ett rof tör fruktansvärda konvulsioner, samt uppkastande i ymnighet, en svartaktig vätska, hvarmed hans ansigtb och hans lakan voro fläckade. En läkare och en apothekare efterskickades genast, Vid första åsynen af det uppkastade ämnet, förkla rade båda mänmerne af yrket, att den beklagansvärda sväljt en betydlig qvantitet opium, och att han sväfvade i den största fara; men efter en närmare undersökning, funzao de, att det icke var opium, utan att likväl kunna uppgifva, hvad det egentligen var. Undertiden hade den sjuke återvunnit målet, och tillsted, att som han velat taga lifvet af sig, nade han i ett drag nedsväljten hel butelj bläck, de a petite vertw, som han för detta i ändamål köpt, den tanka, att om det togs i stor qvantitet, skulle let medföra döden. Sedan han blitvit upplyst om sitt misstag i detta hänseende, och öfvertygad af sinvärs förnuftiga råd, kände Gustaf, på hvilket kräkmedlet verkat ganska välgörande, intet större hehof, in att åter sätta sin mage i stånd. Värdshusets matsedel blef härtill receptet, ech efter en intagen god rukost, var den från det döda uppståndne sjelf len förste att skratta åt sitt sorgliga företag, hvarill han icke riktigt kunde uppgilva någon anlednirg: Man ser häraf, att bläcket åtminstone i denna hänlelse gjort skäl för sitt tillnamn. EE ES FST SFS