Aftonbladet – 17 april 1838, sida 3

SETYTTELT LTTE ADVENT KID DOO SAT DA EMLA FEVER SEO RB TE 8 Set SAS ASSA (Iasöndt.) LÅNGFREDAGS KONSERTEN 7). Man är ej så säker att få fetvägg, fettisdaIgen, som Skapelsen Långfredagen. Men om icke bagarn lemnar fullvigtiga och goda simlor, så talar jag endast vid en polisbetjent, som gör mig den vänskapstjensten att slå bagarn på i plikt — hvad vill jag deremot göra, om man dukar upp åt mig en Skapelse, som väcker antledaing till klagomål? Jo, jag kan klaga, om jag också ej får något för mitt klagomål. Men hvarföre klaga? Långfredagen är ju lidandets dag. Rec. kan visserligen icke påminna sig hafva sett någon kongl. förordning, något cirkulär cller resolution, som föreskrifver huru Skapelsen skall ges; men någontiog sådant skulle ieke vara onyttigt, helst Skapelsens årliga gifvande allt mer antager naturen af stående högtid; och om Ree. vågade ge förslag till en sådan resolution, så skulle den blifva af ungefärligen följande lydelse: : ye WI ce. — — Detta med hvad till saken I hörer hafve WI i nåder Oss föredraga låtit, och funnit godt i nåder förordna: i 1:o. Det skall Haydns Oratorium Skapelsen komma att gifvas hvarje Långfredag ännu i tiotusen år; 2:o. Skall en patrull af Wårt Lifgarde till Häst beordras att rida omkring i orkestern, för att tillhålla vederbörande att ackompagnera sängen något mindre våldsamt, än som hittills varit bäsdelsen; 3:o. Skall kören stärkas så, att åtminstone de, som stå närmast orkestern, må kunna förnimma sången; 4:0. Skall biljettförsäljningen inskränkas, så att icke utöfver 10 till 15 personer blifva hopplattade; 5:0. Skola repetitioner hållas, till dess att man någorlunda kan höra hvad det är som ex qveras. Blefve en sådan resolution utfärdad, så tror Rec., att Skapelsen kunde komma att gifvas skapligt nog. ,Men, min bäste herre, det vackra ändamålet vinnes ju i alla fall — hvad gör det, om inte exekutionen är så alldeles fullkomlig? huset är ju fullt i alla fall! Alldeles! det ,vackra ändamålet !, — Gud nåda mig så visst — nu föll jag åter in i mina drömmar om att det fins äfven andra ,ändamålv än att skrapa ibop penningar. Det är visserligen oförlåtligt att öfverlemna sig åt sådane drömraar; likväl kan jag aldrig få i mig, att det är förlåtligt att ge Skapelsen så der efter en durschschnitts-passevolance-meihod. ) Redaktionen har redan lemnat en notis om danna bkansart ran ancer sil iekoa höra non