Aftonbladet – 14 april 1838, sida 4

FS i Ha i EUR IVER ASU TERES )S FP RVRVID ERS IN GA RR, fversatta af N. Ignell. Första Samlingen kostar h., 1: 24; Andra Saml. 1: 40; Tredje Saml. 1: 28 Banko. I Nr 5 af allmän Ecklesiastik-Tidning för 1836 läses en Recension af dessa Predikningar, der det bland nat heter: Såsom Fhilosoph, Tbeolog och Homilet eger Schleiermacher ett vidtfrejdadt namn. Han r en man af utmärkta själsjåfvor, bland hvilka deck hans ovanliga skarpsinnighet torde böra sättas i isosta rummet, Tankestyrka och tankeredighet äro företrädesvis de egenskaper, hvilka återfinnas i alla ns skrifter. Få dialektikens och kritikens om;åde står han af få upphunnen. Inom detia område lig. ock de förnämsta förtjensterna i hans vetenskapliga arbeten. Men han egde derjemto en lika varm som jup religiositet. Denna förde horom till Theologiers studium och gat keno on hög plats bind vårt dehvarts yppersta predikanter. De, hvilka k:ft den lyckan att höra bortom som neka onom såsom begåtvad med ovanlig förmåga att i ton och iremstållninuss : i tva klarhet åt det mer svårfatiliga, oaibrutet fis:a och ece i tendet krafttullt och allvarligt tala till känslan. KBörem vittoa ända icko i ssmma grad som det lefvande föredrsge:, Äfven i Aftonbladet, N ris 46 och 47 för den 22 och 23 Nov. 1836, hafva dessa Predikningar blifvit ecenserado. Der heter dot: Men den högsta och framför alla sig utmirkende egenskapen hos dessa redikningar är den, att de äro praktiskt christliga, em lefvanda utgjutelse af sin författares inte, ett troet afiryck af hans kögre andeiiga erfarenhet, — Då han beskrifver en christen, söker han inga färger eler tillsatser från verlesliga vishetsläror, icke kelter bemtar han sina bevekelsegrunder från grafven och öden, från nöden, sorgen och menskliga lidsnöet, för att åstorkomins Ogonblickets rörelse. Återlöseren r den bild, vid hvilken hen fästet sig. Med hela sin själ fatt:d af den stora tanken, att pGud verkligen rar i Christo, till att försona verlden med sig sjelf, och att geticko gifves någon annan ande, än Guds ande; om, utgjuten i våra hjertan, kan ropa: Abba, Käre Fader! — fremställer han hverje ord af Återlösaren åsom en outöslig källa ssmt hans rikes härlighet och seger såsom Uhristendomens A och O, begynzelse ch ända PREDIKNINGAR AF OC. F. TIL EMMERICE. (Komplett i 2:ne Delar, h. 2 Rdr 32 sk. bko.) Denna PredikosamlHng är förde!sktigt recenserad i Nr 16 af Allm. Eckles. Tidn. för 1837, och Rec yttrer på ett ställe, att hen i Tysklands nysre ki miletiska I iteratur icke träffat någon lört., som närmat sig det i Sverge venliga prodikosättet så mycket sem cerna. Vare detta tillika sagdt, wiläger Rec. såsom en verning, att icke dessa predikningar må af Svenska predikanter begagnas på utillbörligt sätt — Vidare ytirar Rec: Om homiletisk skickiighet vittna Emmerichs Prediknivgsr. De äro goda, ty de äro okonstlade utgjutelser ef en sinn chrisilig sromket, de skola så väl för 1e scm åhörare firnas både lärorika och vppbyggligs. Det religiösa lifvet uttalar sig på mångsbanda säst och i wmångfalrig: grader; hos dertve Fört. ir: mträder det väl icko djupt, men med sann enkelhet och innevighet; värmen är bans litselement. som han ock förstår meddela. Ailt, hvad han säger, är väl geremtinkt, ehuru det synes, som känslan egde hos bonom stor öfvervigt ölver reflexionen. sig, såsom sere den sjelf originaln PASTORNS I S. FÖRSTA EMBETSÅR, I Uidrag ur hans Dagbok. En Pastoral-Theologi, historiskt framställd af D:r:. G.J.Planck. Ofversättning af E. WW. Aurivillius, (hb. 1 Rdr 36 sk. B:ko.) Tvenne Recensioner hafva vitsordat denna boks stora värde. Der exa i No 7 för 1836 af Allm. Eckles.tidning har till resustat, att den är ganska lärorik och kan högligen ,ekommenderas till läsning för prester och dem, som egna sig ät det endeliga kallets. — Den andra, i N:o 8 at det Sjette Aftonbladet, yttrar, efter en kort iramstöllning af bokens irnebåll: Vi hoppas, att med denna hastigt uppdragna grundteckning af detta klassiska verk icko bafva gått den religiösa läserens vettgirighet i förväg, uten väckt hos honcm håg att göra sig sjelf bekant med bekens innehåll, cch våga förmeda, ett har, likasom vi, skell fi na, hv2d man också af en sådan Förf. kan vänta, att alla fordrirgar af ett ästhetiskt kenstverk fullkomligt blifvit tillfredsställda genom berättelsens enfald, den intsgarde stilen och det jemnt bibehållna interesset, Detta är likväl en mindre förtjenst, iemförd med den religiositet, der öfver allt framlyser, jemte de vigtiga bidrag till verlders och mennisksns känredom, Förf:s snille och erfaren! et sett honom i stånd att lemna, Ingen religionslärare med redlig känsla för sin bestämmese skall fullända läsningen af denna bok, utan att finna sig genomtringd af ett högre begrepp om vigten i det kall han åtagit sig, — uten att finna skatten at den vishet, han redan för dess utöfning hunnit samla sig, ökad, och sin håg stärkt att med tålamod och uppoffringar verka för den goda saken; så aktningsvärdt och älskligt är det här framställda idealet, uten att likväl vara ohinneligt. I synnerhet skall han lifligt påminnas, att, såsom sin angelignaste pligt, vid alls tillfallen låta sina handlingar föregås af en allvarlig sjelfpröfning, for ett blifva Cfvertygad, om han handlar i Guds anda eller icke. DOCTOR MARTIN LUTHERS STÖRRE Catechismus. Öfversatt af P. 4. Sonden. (hb. 1 Rdr.) Denna skrift har blifvit ihågkommen med tvenne Recensioner. den ena i N:o Ö f Svenska Litteraturföreningens Tidning, den andre i N:o 4 ef Allm. Eckles. Tidn. 1836, till hvilka Ref. hänvisar. I den förra heter det t. ex.: Bland Populära lär. böcker i Christendomen är denna inum Pzrotestsrtiska församlingen den äldsta; Ref. skulle älven vilja tillägga, att den är den bästa, om icke hvarje sådan jemnförelse syntes honom otjenlig Dess stora förtjenster kunna i ala fall icke misskännas af någon, som läser den med uppmärksamhet och med känsla för dess djupt christliga anda, Blaxd dess? förtjenster lägger Ref. mesta vigt på det religiösa lif, som i detta arbete med en synnerlig friskhet uttalsr sig. Man säger med rätta, att hvarje själluliare författare så sina skiifter afspeglas, att hans inre personli,het Jikasom lifslefvende framställer sig för läsaren. Detta gäller framför allt om Luther. ,Jag tror, derföre talar jag, sade Apostelen Paulus ; så kunde äfven Luther säga, Hos honom utgick hvarje tanka från den bergfesta tron och verkar derföre vida starkare på öfvertygelsen än alla lärda, skerpsinniga och konstrika deductioner. Hvarje ord tog han utur sitt fromma hjertas innersta, och derföre går ock hvarje ord till hjertat Man skulle nästan kunna säga, stt han trodde på tron: denna tro hade han under de hårdaste inre och yttre strider tillkämpat sig; derföre egde han den ock i en så hög grad och förenad med en så rik inre och andelig erfarenhet; derföre talar han ock så väldeliga, att man ofta finner sig ef hans ord träffed och måste erkänna: sådan är jag — detta är segdt om mig — till mig. Hverje skrift af honom är derföre r li så hög grad på samma gång väckande och undervisande, ÖOlfver allt ;år han på djupet, ej blott den re; )ligiösa sanningens, utan ock menniskohjertats mest jörborgade djup. En mästerlig klarhet, enkelhet och I öppenhet råder derföro ock i hans framställningssätt; intet uttryck är sökt, konstladt, eller står på orät a I ställe: han är med-hela sist jag, hela sitt inre lif i hvarje ord; orden följa sjelimant tankarne, och dett: 4 jär ock orsaken, hvarföre hans stil förtjenar ech erhållit så stora loford. I EcklesiastikTidnirgen yttras: Hr Sonden tillhörer den förtjenst att vara den förste, som lemna oss en trogen tolkning af denra skrift efter originalet, hvilket af Luther forfattndes på Tyska. Originele har ock framför nämnda Latinska öfversättning (den i ConcordieBoken) stvra företräden, fremför allt i ge 1 diegenhet och kraftfullhet. Att nu utgifra Svenska ötversättning för öfrigt är gjord med Hr Sonden . I välkända skicklighet och noggrannhet, behöfver ej nämnas. Hvad ingen skell betvifla, behöfver irgen be r kräftelse. Dr. M, LUTHERS LILLA KATECHES. MED I Förklaring af U. Lundgren. (h. 24 sk. bko.) d! I Neris 43 och 145 af Allm. Eckles Tidning för 41837 läses öfver denna lärobok en i detail granskanI de Recension, scm sintas med dessa ord: Hela betet, vare det ytterligare sagdt till dess beröm, är el författidt i sann, chris!elig :nda, er anda, som erfarit och kämner icke blott Lagens stränghet, utar g ock Evangolii hvgsvaelse och kreft. Näst förut säger Recens. Förfsttaren har ovenliga gåtvor som Ka techetiker. fvenska Församlingen kunde genom honom få en lär. bok, som skulle lemna litet eiler nte öfrigt att önska. — I sfseende på den af Förf. eftersträfvade kortheten i frågor och svar yttrar ock Rec. Båda delarna har han vppfyllt väl, på många ställen her Förf. Jyckats til en förundiarsvärd fc J ANDRA UPPLAGAN AF BIBLISK HISTORIA -— oe NN Fr TT) Hr Ev VV TV FN PT 2 JT tlae. skildra : sit äMmLo, jtnom föroch bars tryckta pretkiisger, chviu kan )ör (8 MR ILO: YLES ärkembet it — — Ölversätin ngen iåter lisa n nn h -H