Aftonbladet – 14 april 1838, sida 1

ISF JOr ränteneasdilningen. Eimansminisierna jsades ärna förklara, att ;nedsättningen till den grad bemägtigat sig sinnena, att ej mera något fhinder kan läggas deremot, och att ovissheten, hvari man håller kapitalisterna, är ett nästan, liika stort ondt, som den föreslagna operationen. i Meningen skall vara att åt kamrarna helt och hållet öfveslemna sättet och tiden för opciationens verkställande. Fiere anse denra hastiga omvändelse såsom en ny, förtviflad takuk, för jatt hindra saken. Man skall hoppas, att kam) irarne komma att blifva så oense i frågan, att luppskof just derigenom kan vinnas, i Portugal. I Nyheterna från Lissabon gå till den 27 Mars: Lugaet hade, sedan de sista oroligheterna, icke varit stördt. Det sednaste konstitutions-försöket är vu färdigt och har uf cortes blifvit förelagdt drottningen, som gillat detsamma. Ministeren är nu mera komplett, med undantag af ministrarce for krigsoch mar n-ä:cuderpa, men hvilkas befatiningar, isyanerbet den sistnämndes, i närvarande epok anses för de oI väsändiligaste. Sa da Bandeira har utrikes ärensi dernas portfölj, Joao Oliveira finans , Fernandes Coelhos justitieoch Duarte Leituo inrikesärenderna. Finansministern har, i cortes session den 22, tillkännagifvit, att statsskulden betydligt tillväxt sedan Juni månad, och att nästa cortes pligt vore att reglera densamjma, innan den helt och hållet nedtyngde iandet; han tviflade också icke på möjligheten af en med de engelske fordringsAA MJ ågarena, i anseende till afbrotten med dividendernas utbetalande. Spanien. Nyheterna från Madrid gå till den 24 Mars. Finansministern hade dagen förut till Cortes of verlemnat förslaget till ett låo å 500 millioner realer, for armeens och flottavs bebof, mot säkerhet af grufroraa i Almaden och Linares, samt större delen af åre:s utskvylder. I inledningen ull lagförslaget omtalas flera gjorda anbud å lånet, hvaribland ett från ett stort Parisiskt handelshus skall vara det fördelaktigaste. Mana ansåg för nästan säkert, att förslaget skal I erhålla Cortess bifall. Ben Puarisiska tidningen Quotidienne berättar, att drottning Christina hegärt penningar af bofvet i Tuilerierna , hvilka likväl icke kuvnat beviljas, men att det nya fransyska sändebudet Madrid, såsom tröst for afslaget, skall medtajga 200 heders-legions kors. Från krigstheatern berättas, att 2 Carlistiske generaler, som hiitills varit i disgrace, lemnat Estella, för att ofvertaga befälet för 2 expeditioner, som genast skola marschera Den första består af 10 bataljoner, och är bestämd mot Burgos, och den andra, som skall rycka mot Tarragona, utgöres af 17. Hufvudafsigten är, att sysselsätta Espartero, under det Dos Carlos sjelf, med det hela af sin styrka, skulle framtränga mot Madrid. Expeditionen under grefve Negri, hvarvid infanten Don Sevastian befinner sig, har imedlertid gjort ett fåfängt försök att förmå innevånarne i Valladolid till uppresning. Buereos står på vägen till Zcgico, för att uppehåla dess marsch, och hans kavaleri har redan angripit det Carlistiska arrigrgar. det. Espartero har anförtrott Ebro-linicas försvar åt general Iriarte , och har sjelf med 10,060 man iågat till Briviesca, för au förekomma Carlisterne i Valladolid, der Ratmorino för befälet. Enligt bref från San Scbastaa af dan 25, har general Latre upphuuvnit g:eve Negri och slagit hovom e5er en häfig taff. ning, hvari båda befälhafvarna blifvit sårade. Man lärer inse, att någon stridighet ligger i dessa olika uppgifter, men nästa post torde upplysa hvad som deri ännu är mörkt och obestämdt. CourierFrancais påstår, att hofvet i Tuilierierna skall röja en tydlig böjelse för Don Carlos, och anför som bevis derpå, icke allenast att Baron de los Valles, pretendestens verkesmmaste agent, fått tillåtelse att vistas i Paris, vtan äfven att Hr Calomarde, Ferdinand VII:s f.d. förste minister, churu till utseendet underckastad en särskild uppsigt, likväl haft hemliga sammankomster på ett visst stäl!e, der blifvit bemött som sändebud, och vid sitt afsked fått ett gauska vänskapligt uppdrag till Jon Carlos. England. Sir Georg Stricklands motion att förklara slafun 2 baAlaniarna fön fll anno fria don 1