Strödda Reflexioner. TALENTER. Vissa slags talenter finnas, som eftersökas blott för sin egen skull. Favoritskap, rekommendationer och liaisoner förmå inI genting emot dem; fina manår och inställningsförmåga ersätta dem icke; de uppsökas äfven under ena skroflig yta, och man fö.låter dem den. De befalla sin framgång, då andra måste tigga den. Under det man kan blifva general, adminiI stratör, diplomat, biskop, ja professor, utan att äga en utmärkt talent, och under det en annan. som har hundrade gånger större verklig talent, I måste vika för rekommendationerna och gunsten, befalla läkaren och kocken sina kunder och brödherrar. De få vara kantiga, kaprisiösa, frånstötande; och ändock bugar man sig I för dem, då deremot den stora talenten i annat blir afyisad, om han icke kan konsten att vara artig, undfallamde, smickrande. ; I Huru kommer sig detta? Jo, det kommer: sig deraf, att san är rädd om sitt lif och mån om sin mages nöjen. Statens angelägenheter i deremot äro icke angelägna. Om de skötas väl eller medelmåttigt eller till och med illa, det kan tålas, blott karlen är hygglig annars. Men Isi, gäller det lifvet eller magen, då frågar inigen efter, hurudan karlen ar för öfrigt, blott I han kan rädda det förra och förnöja den sednare. — Artister få väl också sin förtjenta lön , fast af efterverlden, emedan ingen oumbärlighet ligger i de sköna konsterna, men väl i lifvet och magen. PROPAGANDA. De, som utskrika Nordamerika såsom ett stamhåll för den republikanska propagandan och Amerikanerna såsom dess apostlar, böra påminna sig, hvad Christina svarade det Svenska presteståndet, som vägrade henne ait komma in i riket med kathoiska prester och anförde som skäl: vi vete, att påtven bara traktar efter våra arma själar. Ex-drottningen blef då otålig och sade: Jag känner den heliga fadren bättre än j; han vill icke ge två styfver för alla edra själar. Sammalunda säga säkerligen också amerikanerne. Det intresserar dem platt intet, om vi europeer vilja krypa eller gå raka. Si mes fideles sujets de Valengin veulent Ötre ternellement condamnes, je ny ai rien å rediren, sade Fredrik II; och Broder Jonathan, (ett vanligt namn på Amerikaneraa) är fulleligen villig att lemna oss molesterade rhed våra nedruttna institutioner, vår Heliga Allians, våra skatter och vår underdånighet. — Men det är så roligt att hafva någon att skylla på! Det fins ju ännu beskedligt folk, som helt allvarsamt omtalar, huru Polackarne år 1831 blefvo af främmande emissarier från propagandan uppviglade till sitt uppror, hvilket de visst aldrig annars varit nog otacksamma att påtänka. Nej, bevars! Inga snledningar till missnöjen fuanos, som kunde uppvigla dem! Deras resning var ett verk af propagardans utskickade! Ar