Aftonbladet – 10 april 1838, sida 3

bokstafven, att de fingo kyssa på skinnet. Att sådant skall ske 600 gånger å rad, hjelper icke; den unga Drottningen vill krönas. Apropos af kröning, så talas här nu icke om annat än blifvande utnämningar af adelsmän och Lorder, om platser att bortgifva, om pensioner att votera och om utgifter af alla slag, som omständigheterna fordra. Emellan Whigs och Tories räder uti denna purkt den fullkomligaste harmoni, ty det är icke aristokratien, utan den arbetande folkmassan, sowa dervid släpper till det mesta. Den gamle hertigen af Wellngton och Sir Robert Peel skola tagas till råds om de favörer, som komma att utdelas vid tillfället, och sjelfve blifva de säkert icke lottlöse. Lord Melbourne döljer icke mer de relationer, hvari han står till sina förmenta fiender, och ban kan icke nämna ordet radikal, utan ena rynkning på näsan, som skulle hedra sjelfve biskopen af Exccter. En annan dagens tilldragelse, som skett för att skaffa Sir Rob. Peel popularitet, är här föremål för allmän uppmärksamhet. Det har neml. i en kommittg, hvarest Sir Robert var ordförande, blifvit beslutadt, att en deputerad vid namn Peter Borthwich måste afgå från sin plats i underhuset derföre att han gifvit en af valmännen en silfversnusdosa. O tider, O seder! Alla menniskor kärna, att en kandidat till underhuset kan utbetala till ett parlamentsval femtio, hundrade till hundrafemtiotusen riksdaler, hafva kända agenter, nyttja alla möjliga konster för att öka antalet af sina anhängare och utestänga medtäflaren; han kan förföra valmännen, göra besök hos dem, betala deras taxor,) lofva dem platser, ge. dem kontanter; han kan trafikera med samveten, utdela hotelser och utöfva alla möjliga slag af korruption atan all farhåga; men att gifva ea valman en silfversnusdosa, hvilket afskyvärdt brott! — Och hvilken catonisk dygd är det icke hos sjelfva chefen för detta Tory-parti, från hvilket korruptionen just utgår, att på sådant sätt stiga upp såsom en hämnare åt den förolämpade republikanska dygden. Man kan icke undvika att alla i förundran öfver den komedi, som på letta sätt spelas inför folket, och öfver det djup f demoralisation, hvartbill det kommit i detta and genom den gamla, numera hos de fleste yckligtvis försvunna tron, att en förment jemnigt mellan statsmakterna skulle tillskapas geom att låta rikedomen ateslutande representeas i en tredjedel af dessa makter. Sad PAAVO ALTTOP UYBERFAYTSIRETENETT TEE TITAN