Aftonbladet – 10 april 1838, sida 2

Redaktionen har ifrån en rotehåilare 1 Hkaraborg: län fått sig tillsändt, med armodan om dess offentliggörande, eu dokument, hvilket i egenskap af prejudikat har ett närmare iotresse för alla gem, som äro i samma ställning med bonom, samt föröfrigt är märkbart såsom ett bidrag till kännedom om skatteskyldigheternas tillkomst och för de många prof det gifver på de omvägar, som fordras för den enskilde att få tillbaka, hvad som ea gång kan hafva blifvit för mycket erlagdt till kronan. Förhållandet är — för att ej behöfva införa sjelfva handlipgarna in extens — , i korthet relateradt, foljande: Enligt 7 f:n i 1684 års knektekontrakt mel-; lan rotehållarne för Westgöthadals regemente och kronan, är roten ej skyldig bestå soldaten matsick för möten eller skjutsa till sådana eller till mönstringar, och 3 i Kongl. förordningen den 27 Mars 1830 innehåller, att roten är berättigad, att af soldatens lön och öfriga inkomster utsöka ersättning för den förskjutaa pas-evolancen. Nu äro vid Westgöthadals regemente ena del rotar vakanta, ,och rotehållarne be vala, i stället för soldatens presterande, en viss såkallad vakans-afgift till kronan. . Vid debiteringen af deana afgift har uppbördsmannen lik väl icke blott upptagit dess belopp enl. författningarna, utan jemväl en släpmundering, bestående af en soldatjacka och ett par byxor, eehuru rotarne, enligt en författning af år 1812, betala serskildt till iruppens beklädnad s.k. klädpenningar, samt dessutom. ålagt roten att betala sju Rdr mötes passevolans afgift, hvilket synes vara den uppenbaraste orättvisa, enär något möte ej kan göras af en soldat, som icke: finnes, och det icke heller är möjligt för rotehållaren att återtaga dessa geoom .ionehållande af södatens lön, hvilken är sjelfva vakansafgiften, som redan blifvit utbetald till kronan. Rotebållaren har derföre anfört besvär hos Konun-; gens befailaingshafvande och, under åberopaäde af nyss anförde författningar, begärt att blifva I befriad från hvad. som sålunda blifvit honom oriktigt påfördt. Härpå har chefsembetet i;infordrad förklaring svarat, att grunden , hiarföre släpmunderingen blifvit klaganden påförd, Jåge ; 1726 års kungliga reglemente, :angående generalförrådskassans inkomster och en deri befintlig. föreskrift, att jemie det till penvingevärde förvandlade belopp af spanremil, bö.: och halm, som deruti -upptages, jemväl borde utgöras en, trecjedel af en släpmunderings värde, och uti agifterna för truppens beklädnad icke hade något sammanhang härmed, emedan de sedrae åsyftade och : motsvarade något helt (annat, näml. truppens beklädande in matura.j (Det är verkligen svårt att fatta meningen af! denna disticktion.) Uni Kongl. förordningen :af den 30 December 1819: om det indelda in-i fanteriets beklädnad — anför chefsembetet vidai re — är icke något stadgande gifvet, som upphäfde skyldigheten att betala beklädnadsbidrag för andra roiehbållare än dem, som förklarat sig icke vilja eller icke kunna ingå i det allmänna åtagandet af en viss årlig afgift. (Detta förekommer åter alltför mörkt). : ! -Häröfver har Konungens Beallningshafvande resolverat, att beträffande klagandens anspråk att återfå, hvad reten erlagt för mycke: i så kallad rote-vakaons-afgift, så följde af krigskollegii cirkulär den 2 Oktober 1823; att något beklädnpadsbidrag icke bordt tagas i beräkning eller: debiteras. vid bestämmande af vakansafgiften, utan att, hvad kliganden i denna del bevisligen kunde hafva erlagt för mycket, bordel: till honom återbäras efter dertill meddelande specifikation och uträkning för åren 1830, 311 och 1832, samt debiteringen sedan i denna dell: behörigen rättas. Passevolansafgiften åter fann !: Konurgens Befallningshafvande hafva blifvit be-i räkpad och uigjord enligt 4 mom. af Kongl. li kucgörelsen den 20 Januarii 1832, hvarföre t kl: gandens anhållan i denna del lemnades utan !1 afseende. Den förra delen af utslaget under-f ställdes kammarrättens pröfoing, som fastställt, it it rotehållaren eger rätt till restitution, hvilket t utgör ett icke ovigtig prejudikat för alla, soråk befiona sig i samma författning. Uti en till Red. adresserad skrift yttrar rote-jt hållaren i anledning häraf: Om icke rättvisan ;vore så cyrköpt, hade jag n den del, som afslår mig afkortving eller res:i-ö uiion af nassaevnlanceen anfört besvär och ol