Aftonbladet – 9 april 1838, sida 2

Nagra uppriktiga tankar om BergsKollegii nya förslag till ny Smides stadga. Unaver denna titel hafva nedanstående anmärkvingar blifvit till Red. insända med sahållan om leras införande; de utgå, som aan finner, ifrån nlagaude af samma basis som sjelfva förslaget, och tyckas ifrån dennasynpurkt förtjena att tasas i betraktande. Detta förslag är visserligen fritt från den oältvisa, som var så herrskande uti ce: föregåmode; men for öfrigt mindre tillfredsställande ch ej motsvarande de behof och fordringar, sor redan framstått och altjemt utveckla sig. Det omarbetade förslaget torde således ritiast böra anses såsom en öfvergåeg till framtida bättre, och ur denna synpuskt inskränker ma sig till följande yttrande. L Vid stadgandat af 909 lister koltillgåns för fri härd, är det rigtigt, att denna tillsång ådagalägges genom ny undersökning, emedan tillverkvingen dervid kan antagas till kring 700 skeppund, och således medtager fulit I00 täster ofter 15 4 2 tina tol pe skepp. stångjern Deremo finnes för de ofria härjarna föreskritvit, att smidestillökning vid dessa, jemväl skall grunda sig på föregångon undersökning, och hvarvid 20 tr kolåtgång beräxnas pr skeppund, eller som betydsar detsamma, do ofria härdarnas smiden må kunna ökas med 20 precent. Men då if ågavarande smiden äro grundade på beräknad koiltiligång at 24 tunnor kol pr skep:d, och äfven framzent blifva inskränkta til lett visst tillverkningsbalopp, så vill det synas, att för dessa smidestillökningar all undersökning är öfverflödig, utan desamma böra beviljas, så snart bruksägaren anmäler sig dertill och dervid styrker,att icke miaskning af förut påräknad skogstillgång egt rum. — Nedsåättningen af kolåtzånzen till 1 skeppund stångjern från 24 till 20 tunnor är dock no; liten, efter de törhållanden, som uvumera flerstädes förefinnas och snart sagt dageligen utbreda sig; äfven som den för de fria härdarna bestämda kolt!lgången af 900 läster, tydeligon utmärker beräkning at en sådan mindre kolåtgång, hrarföre med allt skäl kan anmärkas och yrkas, att kolårgången iör 1 skep. stångjern borde antagas till blott 13 t:r, således 4 1-2 läst; hvarigenom åter smidesökningen vid da ofria härdarna blifver 33 1-3:dels procent. — Och som jemte smältning i puddlingsugn och vidare beredring i härd och utsmidniag (eller vid valsverk), snarare fordrar mindre än mera brännmaterial, samt lemnar ett jomnare och följaktligen bättra stångjern, så b:rde härd fritt få utbytas imot puddlingsugn, onär derom göres ansökan; hvarvid dock det for den öfriga härden beviljade smidesbelopp ej finge Öfrerskridas. Då nu under de sedraro åren, det resultat visat sig, att så väl tackjers som stångjorn kan tillverkas med en tredjedel mindre kol än fordora, och under dö 3 sista åren, stångjerns-tillverkningen varit till störra delen obegränsad, uten att någon skadlig verkan förmärkts, men val lifvad och nyttig verkssmhet, så torde hvad här blifvit antydt, befianas billigt och antagligt. I afssende på härdoch hammarskatt vågar man såsom en förenkling af Bergskollegii töreslagns, framstälia: 7 1-2 skeppund stångjerns härd-skatt för alla fria härdar och för de ofria härdarna, den vanliga i2mmar-skatten af 1 skep:d för 100:det. Hötill må äfven läggss, att likasom en öked skatt af 4 sikenp:d blifvit föresl:gen för fria härdar, då ämnesstyckon för velsverk produceras, i anseende till den deiisonom ökade tillverkningen, likaså bade ock bordt förklaras att jemväl de ofria härdirna, vid titverkning af ämnesstycken 3t va!sverk, må tillsodokomma lämplig smidestorhöjning emot proportionerlig skatteökuing.