Aftonbladet – 2 april 1838, sida 4

Sa At trycket hafva sistlidot år utk mmit i Bokhandel!n: HeEGEL OCH HANS TID. Med afseende på Gothe. Til upplysning om dn närvarande Philosophiens väsendtiga beskaffenhet och förhållands till tiden, af Carl Friedrich Göschel. Ofversattning a: Carl Julius Lenström. (h. 1 Rdr 1ö Sk. bko.) Om man täivker sig tilbaka en 0 år och i minnet återkallar alla da hvälfningar, vetenskaperna, icke blott i afseende på valumen och innehållet, mon hufvudsakligast till formeua, till systomernas uppställning ach cmfattniog, undergått, så fisner wan sna.t besannad den gamia satsen, som upphöjer philosophien till vatenskapernas regentinne (regina scientiarum.) Knappt gitves det en vetensk-p nu för tiden, vid hvilken bå2a icke uppstår, huruvida den biifsit behandlad eiter Kantiski, Schollingska eller Hegelska grundsatser, och ve ldsbakant är det inflytsnde, Schellinzs system utöfvat på n:t.rvetenskapernas närvaranda skick. Reg. dan inströmma Hegelska skolan: ide:r i ala vetindets grenar, och utvecklingen af nya systsmer, nya åsigter, nya k mh nationer är i Tyskland under tullt arbeta, ja, i sjelfva verge erfara vi symtomarna hära dagligen i de nya idear, våra tdringar eh lärda tidski er utkasta; och lizvil könner a!lmänhaten här Hegel knappt till n manet. Hans system synes dock egnadt att, mer än något annat histills kändt, påkalla den allmänna uppmärksamheten ty hvitken philosophist lärobysenad har väl förut, så;sm danna lofvat återställa uppenbarclsa och philssophi, troa och vetandet, raligionasa och försuftet, till fallkomlig h rmoni? — Ref. veterligt, har ännu intst philosophiskt system tilltratt sig kanna ledii bevis, icke blott appenbarelsens nödvändighet, utan äfven nödvändigheten d. v. s. fönaftsenlighet n st das högsta mysterier och göra dessa begrislisa ur förnuftets ena inneboendoa tagar. En philosophi mad såd ni löften och sådana rasultator tförjenar otvifvalaktist att blifvr känd, åå minstone till sin: grundicag, sf varia menniska, som har någ n kallelse att följa mad sin tids framsteg när dertill kommer, att denna philosophiska läobyggnad, älven ötver ämnena för d gens hetas:e strider, innehåller opplysningar, som måsta vara välkomna för hvar och en rättsinnig och fredilskende medlem i samhället så tror sig Ref. på god: skäl kunna rekom sendera ofvanstående skift till den tänkande :llminhstens uppmäcksamhoat, så mycket mer, som dess författare, tr Prof Göschel, har i sin magt de stilens och framstälvi gens resou:sser, som kunna vara nödvändiga och ega det intresse att go begriplignet åt ett i sig sjelft hårdläst ämne, Bokens Kapitelrub iker äro följande: I Omsist. — II. Insist. — I. Utsigt, — IV. Försvir. — BIHANG. 41. Banat och Lejonet. (Noseli af Goetre.) — 2 Hegels Biograf simti ea kort ö:versigt hans s stem. — De olika rigtningirae isom dam närvarande Tyska plssophien. — 4. Biogr.phi och keraktoristik öfver Goetho.