Aftonbladet – 2 april 1838, sida 3

Läsaren torde erinra sig, med hvilket nit den s. k. ndevouerade, eller ;rokgubbs pressen, anföll detia blad, då vi kort efter H. M. Konungens resa sistlidne höst gjorde några anmärk ningar dervid, att i de många talen och adresserna till Hans Maj:t ingentiog nämdes om de hotande utsigter för tillståndet i landet, som redan då visade sig på många ställen, enkannerligen i Dalarne, medan rökgubbarne gratulerade hvarandra öfver oational rikedomens tillväxt. Ett nytt bevis på hvilkendera hade rätt, utom de många, man förut haft tillfälle att erfara denna vinter, lemouar nedanstående artikel i Stora Kopparbergs Läns Tidning: Rapporter börja nu ingå till Konungens Befallningshafvande angående alimogens utsrmade tillstånd i fiera socknar af Dajarne, såsom större delen af St Tuna, Wenjan, Lima, Elfdahln, Särna, äfvensom Moroch Orsa. Nöden är try värr alltör stor, tör att kunna afbjelpas genom den undsätt:iag allmogen redan erhållit. Den hjelp, som för närvarande kan på räknas, synes endast tillräcklig att för en kort tid mildra useiheten blard de mest behövande. De bärtre lottade bispringa de nödlidende så långt de för må, men äfveu detta tager ewt slut, och hver skall då ett antal at minst 10,000 tiggare taga bröd. Utsigtera derför hatva ätven börjat visa sig; ty flere at de rmögnares vistbodar på landet halva blifvit hemsöke. Detta bovisar, att armodet redan gåct för långt och att nöden icke känner någon l:g — Dal-allmogens vända redlighet kommer sålunda att sättas på hårda orof.