Aftonbladet – 2 april 1838, sida 2

näs gymnasium hade redana begagnat sig af deu-! na förmån. Hr Cronstrand hade med bidebål-! len lön såsom pension afgitt från den astrono-! miska professionen inom akademien, och en ung, högst förtjent vetenskapsman Hr Selander, hade, sedan uivggar blifvit gjorda att lemna ho-! nom härstädes samma emolumenter, som blifvit honom erbjudna vid ett utländskt obsecvatorium, emottagit Hr C:s befattning. Ett mag-! netiskt observatorium hade särskildt bhfvit inrättadt för att deltaga i de kombinerade observationer avgående jordmagnetismen, som för när-: varande ega rum snart sagdt öfver hela jorden. Doktor Fiorman hade gifvit akademien 1000 Rdr, för at! utZelas såsom pris för en anatomisk afhandling. De Lindbomska och Ferner-! ska prisen hade för inlemnade afbandlingar. bbfvit tilldömda prof. Rudberg och Svanberg d. y. Det von Aspiska eler Byzentinska sti-. pendium hade under de tvenne sista åren tillgodonju:its af docenten Agardh vid Lunds universitet och mag. Bagge vid härvarande teckno-: logiska institut, hvilka båda till akademien inkommit med berättelser öfver sina resor. A-; kademien hade under året erhållit inbjudningar till vetenskapliga sammankomster i Prag, Grätz och Liverpool. Mag. Agarch hade bivistat den på sista ställst. jelf hade akademien njutit den glädjen och äran att härstädes få mottaga ett besök af vår tids största botanist, R. Browa. Det förflutna året hade skördat 4 inländska och 3 utländska ledamöter af akademien, i hvilkas ,ställe lika många nya blifvit invald2. Den minnespenning ekademien denna gång låtit pregla, hade till föremål Tamlidne anatomie professorn i Upsala, Adolt Murcay. Akademiens professor uppläste härefter såsom öfligt är korta sammandrag af deras berättelser om vetenskapernas framsteg under det sistlidna årets lopp. i i Baron Berzelius tillkäonagaf att fysiken blifvit riktad med flera iatressanta arbeten i läran om ljudet och ljuset, men att deremot ingen egeuthg upptäckt af vigt erbjudits. Forskningen at! ljusets brytnivgar i moln och dunstsamblnogar hade fö anledt tll forsök att gifva såpbubblor tillräcklig konsistens och besticdighet for att kunna examineras längre än ögo:blicklig, och skall detta verkligen lyckas, om man biåser bubblorna utef en upplösning if konforium i en å tondedel klar lino!j.. Fiera vigtiga iaktagelser hafva blbfvit giorda rörande värmen. Fryspun tens flyttning i thermometera har bitvit särmare unpdersokt än hinils skett. Rudberg har fortsatt sina försök till bestämmande af luftens utvidgning af varmet, och ha.s resulta-. ter ba blifvit på annan väg bekräftade. Förli-j ran om elektriciteteo hafva många icke ovigtiga. jakttagzselser bl.fvit gjorda; teoren för kontaktselekt ici eten är numera bekiaftad på et sätt, att, evligt hvad man hoppades, allt tvifvel om dess giltighet måtte för tramtiden vara undan röjdt; man hade lyckets utdrsga, äfven på lju-: så dagen, för ögat skörjbara gnistor ur en termoe!ektrisk apparat och till och med ur eiekiri ska fisksr. Ovargamska kemien hade riktat; med några uys forewngsr, såsom en af fosforoxid med fosforsyra, ett svafvelbunadet qväfyr al 2 atomer qväfvs och 3 at. svafvel o. s. v. En ny gas, antimonbunde: väte, hade äfven blifvit upptäck:. vineralogien bade icke saknat för koran. Nya minerselier hade inom skandinavien blifvit upp äckta af H E, Grefve T:o:le Wachtmeister, löjtuant Ado f Svanberg, professor Walmstedt m. fl. Viextkemisn är 1 närvarande stund kemistert as fa-oritstudium. Et nyit väx alkali har blifvit tuvnet. Etr iniress nt jön är pjordt med de teml gen heterogena ämuvuena kaffe och the, nembgen att de i grundeu inehålla ett och samma npärande vextimnpe, ågot som de i sauviog svårhgea kuvuust a a, hvilka på olika tider och orter af slump eller is tinkt börjat begagua dessa tveune aruklar. I djurkeinien har man nårmare uoders-kt biiseste arnas b-ståndsd lar och förvandlingar, samt funvit att finrin och ägghvita ega l.ka sammansatning. Geol.gen går sin j2mnoa gång; festa Jan teis h-joing och siukning har bland annat åd agit sig syc-) Be-lig ujpmnsrksamhet P,ofessor Wikström meiidelsde att det förlid oa året lemnat åtskilliga vigtiga bidrag till växt : geografiens studium. Eti härutinnan ganska li märkligt arbete hade utkommit, deri det södral Europa indelas från norr till söder i trennel vextzoner, nemligen lavendelregionen, myrten!