Aftonbladet – 28 mars 1838, sida 3

AI FÖ RP SRS NR 8 ME FAR RREMVER . RRRAGR SMER SERA TE S Jag ger honom åttondedelen af lönen och hö inspekterar i mitt ställe. Ni vet, att det går ti , på det viset. e) Herr Salvandy. Jag är ledsen öfver att nöc -1 gas gifva eder ett afslag; men det vore en allifc skriande handling af favoritskap, och alla tid I ningar skulle derföre falla öfver mig. Herr M. (något stött). Det är nog, det: -I nog; låt oss ej mer tala derom. Jag skall skic ka min artikel till tryckeriet. Ni gillar den j till alla delar? ) Herr Svalandy. Fullkomiigt; en enda an I märkning, jag kunde ha deremot, vore, att de lär alideles för smickrande. (San återtar papperet, utan att märka, a! Iherr M.. bytt om det; han läser: Af all ministerer är den för offentliga undervisninge: I kanhända den vigtigaste; och likväl måste mai erkänna, att det är den, som för mnärvarand befinner sig i de minst skickliga händenr o. s. v. (Afsides) För knäfveln! Om tidningen sad något sådant, skulle det vara ett dödshug för mig. Det mäste förekorumas, hvad det äl må kosta, (Högt) När jag noga öfverväge; allt, kan jag ej neka något åt en sådan vän son ni: ni är väl icke, jag måste tillstå det, vågor god Orientalist, men ni är en god Fransman Ni skall ha embetet. Herr M. Tusen tack, min nådig herre Alonzo och eders excellens skola båda bli nöjde I med mig. (Han går.) Herr Salvandy. Löjliga slägte! Att ändi nödgas ha behof af sådana der menniskor! (Man inför en annan främmande.) Herr Salvandy. Ahl! se der vår gode vär D.! Ni kommer från Kammaren? Hur går det med våra hemliga fonder? Herr D. (stammande). In-Inte så illa. Jag har vackert vär-vär-värmt opp sa-sa-saken i min by-byrå. Herr Salvandy. Jag håller er på det högsta räkning derför, min gode vän. Jag är endast bekymrad för utvägarne, att visa er min erkänsla. Herr D. Jag kom-kommer just för att i dag be-be-he-bedja er om nå nå-någonting. Herr Salvandy. Tala bara. Allt står till er tjenst, Herr D. Herr Sylves-vestres de Sacys död lemnar ledig en lä-lä-lärostol i Co-Co-College de France, som serdeles skulle an-anstå mig. Herr Salvandy. Kan ni tänka på något sådant, min vän! Ni professor, som, för det första, ingenting förstår af vetenskaperna, och som, för det andra, har ett visst naturfel, som hindrar er att tala offentligt! Herr D Det — det — gör ingenting. Om Pro — fessoren alltid läste sjelf, så blefve, sup — sup — suppleant-platserna ba — ba — bara sineku:er. Min suplesnt gör — kur — kur — kursen för mig, som det sker för Herr Marc Gi — Gi — Girardin. Herr Salvandy. Det går inte an. En sådan utoämning skulle åstadkomma en ganska ofördelaktig sensation inom Kammaren och på allmänna opinionen, Herr D. Det är b — bbra. Jag vänder om till Ka — Ka — Kammarea. De vänner, hvaröfver jag dis — dis — ponerar, skola lätt fin — finna, att en mi — mi — million bör strykas ut på hemliga fon — fon — fonderna. Det är min tan — tanka. Herr Salvandy (afsides). Åh hå, jag måste göra mig honom förbunden, till hvad pris som helst. Den satans karlen skulle i det här fallet kunna göra oss mycken förargelse. (Högt) När jag tänker efter så ges det ingen konsideration, som man icke får uppoffra för en sådan vän som ni. Ni skall bli professor. Herr D. Jag st — står till er tjenst i — i lif och död. Om ni vill, så skall jag för — för — föreslå ett a — a — amendement, att ö—6ö — öka hemliga fonderna. (Han går.) (Man bär in några bref; ministern läser :) ,Min kära Salvandy! Jag hoppas, att ni icke glömmer mig vid nutdelningen af platserna efter Hr Sylvestre de ,Sacy. Jag förbehåller mig en. Er tillgifne