NORGE. Kongl. Maj:t bar förordnat, att Preliminaristen Sahlgaard skall afresa till Fahlun, för att der vistas i tvenne år, i afsigt att inhemta de kunskapsr, som erfordras för ett sådant verk, som Kongsbergs silfvergrufva. Detta verks kassa kommer att bestrida utgifterna för hans resa, fram och tillbaka. samt för hans vistande på stäl!et, hvartill 675 Rdr svenskt banko årligen äro anslagna. Tullinkomsterna, med undantag af de från Nordlanden och Finomarkerna, hafva under Januari månad detta år utgjort 4,949 Spd. isedlar och 237,119 Epd. i silfver. Förlidet år samma tid voro de 5,575 i sedlar och i silfver 183,359 Spd. Från Arendal skrifves, under den 19 Mars, att några af stadens fartyg nämnde dag skulle ut!öpa, sedan väg för dem blifvit sågad genom isen, oeh flera skulle afgå, så snart man hunnit befria dem från isbandet, hvaraf de fasthöllos. Underrättelserna från Bergen äro ej serdeles tröstande. Få fartyg ligga i stadeas hamn, och ingen ulsigt öppnar sig för främmande att erhålia frakter på Östersjön. All handelsverksamhet har nästan upphört, och rörelsen inskränker sig bufvudsakligen till vårsillens emottagande och insaltande. Man hoppas på fångsten af den feta sommarsillen, såsom mera gifvande. Ännu mer hoppas man likväl på den industri och sparsamhetsanda, som utmärka Bergens köpmän, hvilkas minne ännu lifligt bibehåller krigsårens olyckor och förluster, mot hvilke den nu varande förlägenheten i alla fall är obeydhg. Torskfisket har slagit felt. Utsigten för daglönarne är ganska nedslående. Fattigskatten är i år högre än mnågonain, nemligen 20,000 Spd. men äfven den torde snart finnas otillräck1g. Marknaden i Kongsberg, af hvilken man3väntade så litet, i anseende till den rådande pennivgebristen, har likväl visat en lifligare omsättning än man förmodat, ehuru det är troligt, att många säljare afyttrat sina varor med förlust, endast för att erhålla penningar, lu—trl br —— .——— A