Aftonbladet – 27 mars 1838, sida 1

karakt:rens lugna betänksamhet, så mycken .J värma influtit i denna öfverläggning, bevisar hvilken sensation Konurg Ernsts förfarande gjort i hela Tyskland, och med hvilken rigtig takt Tyskarne inse, att det bär gäller dem alla, och datt, om Hannovers frihet får opåtaldt förnärImas, ingen stat mer är säker om sin. Det var i sessionen den 3 dennes, som de Iputeraden Itzstein begärde få göra herr ministern för utrikes-ärenderna en fråga, som var af allmänt intresse och fordrade snar handlägg Ining. Upphäfvandet af Hannoverska författnivgen genom patentet af den 1 November förlidet år, alla embetsmäns frikallande från den ed, de svurit densamma , några mäns förafskedaude och till en del landsförvisning , som ärligt och öppet, men utan fruktan , yttrat sig emot ett sådant förfarande, deputeradevals ogillande medelst kabinetts-order, föreläggandet af en ny jförfattning, den man ej borde bjuda den redliga Hannoveranska folkstammen — alla dessa tätt på hvarandra följande tilldragelser , som hotade rättstillståndet i Tyskland, förmådde honom till den frågan: om, efter Andra Kammarens beslut af den 22 Juli förl. år, nigra underhandlingar derom öppnais med förbundsdagea , och hvilka instruktioner, i avledning deraf , meddelats Badiska sändebudet vid densamma? Minister v. Blittersdorff. Han hade åtskilliga skäl, hvarföre han ej kunde ingå i nå got svaromål på de framställda frågo na; först och företrädesvis den förklaring, regeringen från början gifvit, att hon icke kunde inlåta sig i ämnen, som ej ägde sammanhang med föremålen för denna utomordentliga landtdags öfverläggningar, och vidare, emedan Kammaren redan yttrat sig derem vid den förra landtdagen, samt änteligen emedan frågan rörde ett annat lands inre angelägenheter, och således låg utom Kammarens kompetens, hvarföre han önskade, att saken icke fullföljdes. Herr v. lizstein. Pen motion ben väckt, rörde icke blott ett främmande utan äfven Badiska landet, ja, hela Tysklands intresse. Förgäfves söker man i historien efter motstyc;kat till en dylik handling, i följe hvaraf ett Hands gällande författning med ens öfverändakastas af dess egen regent. Det vore således ej underligt , om oro och tvifvel intogo TyI skarnes sinnen , och om man, såsom WirtenI bergska kammaren redan yttrat, ansåg Tysklands rättstillstånd i fara. Han vädjade till herr i ministerns egen känsla; han borde lägga handen på sitt eget hjerta och säga, om hsn verk ligen med lugn kunde åse dylika rättskränkningar. Alla Tysklands stater hade förenat sig till ett gemensamt förbund, att försvara både furstarnes och fo!kens rättigheter; en d:l af denna byggnad fick således icke nedrifvas gevom ett maktspråk. Han upprepade af sådan anledning sin motion , och hoppades. att Kammaren icke skulle vika från sitt äldre, enhälligt I fattade beslut. Minister v. Blittersdorff. Moti-nen bestod! således i den upprepade öuskan, att r-geringeo måte göra det, som hon under gifna för-l. hå!laeden utomdess skulle göra, nemligult hålla sig vid förbuudslagarea. Så till vida vore hon öfverflödig. Men uan afseende härpå ,l1 vore det ej lämpligt att befatta sig med enl1 främmande stats inre angelägenheter, som just! nu stod i b grepp att sjelf ordna dem. Ville lKamrma:en sysselsätta sig med de Hannoverska lj ärenderna, så skulle Hannoverska Siänderna ,! enligt reciprocitets principen, äfven komma att befatta sig med jernvägs anläggningen genom : Storhertigdömei Baden. Första vwiikoret för! hvarje kammares åtgärd vore dess kompetens;: kunde denna icke ådsgaliggas , så vore duet i bvarjz hänseende opsssande att inulåta sig pål frågan. Han hoppades, att kammaren ickel skulle förbise detta; i alla fall ärnade regeringen icke inlåta sig i ämnet, såsom i intet bönsesnde hörande hit, och sfböja hvarje videre f rklariog. Herr Duttlinger. Den väckta frågan hö:del. inom de öfverläggningars krets, som kunde sys-: selsätta kammaren ätven på en utomorde;lig lsndtdag; hon rörde hela Tysklands intresse , vore af påskyndande natur och kunde gsepast! handläggas. Baden utgjorde en dal af Tyskal förbundet, och bordz ej med lugn åse , huru en konstitution godtyckligt återtogs i ett annat j