Aftonbladet – 20 mars 1838, sida 3

Afven Scutari i Albanien har blifvit svårt hemsökt af jordbäfningar. Allt sedan sednare hälften af December, hade man derstädes ganska klara, ehuru ovanligt kalla, dagar. Natten till den 22 Januarii var utomordentligt angenäm; men ehuru atmosferen var ganska lugn , hördes hkväl ett doft brusande i sjön. Morgoaen den 23 var himmelen molnbetäckt, och de midtemot Scutari liggande bergen voro ända till hälften omhöljda af mörkt töcken; vinden blåste från sydost, och horizonten var i vester al svartaktig färg. Mot aftonen stack en nordlig vind upp; tilltog smånigom och uppnådde slut!igen en sådan våldsamhet, att taktegel nedkastades och både väggar och golf skakades. Kl. 9, 25 minut. på dagen, kände man, under ett förfärligt dån, en vertikal iordbäfning, som räckte halfosjette sskund. Efter 2 minuters uppehåll inträffade ett skalf af vibrerande art; kl. 9, 38 min. förspordes sluteligen en tredje stöt, äfvenledes vågfo mig, som varade 8 sekunder. Alla dessa jordstötars riktning var från nordost till sydvest; barometern visade 28 2; Reaumurs thermometer 4 grad. 5 min. värme. Under hela följande dagen den 24 Januari, var himmelen mulea, och man kunde knapt följa den förfärliga orkanens rigtning. Man trodde, att naturen skulle sönderfalla i sitt ursprungliga kaos. Den 25 Jan. upphörde smånigom denna besynnerliga väderlek , ehuru atmosferen alltsedan fortfor att vara dunkel och man innerligt längtade efter solens framblickande, Det är omöjligt a:t beskrifva den nedslående sinnesstämning, detta oväder förorsakade både i Scutari och trakten deromkring. Många familjer