Aftonbladet – 17 mars 1838, sida 1

forandring ak: civildomstelarnes organisation. Kommissionen strök mnemligen ut en artikel, hvaii föreslogs en förminskning i ledamöternas antal vid åtskilliga demstolar, och sådant af det skäl, att septemberlagarne medgåfvo dessa domstolar i vissa fall rättigheten att kassera juryns beslut, hvilket ökade deras göromål, hvarföre flere af dem begärt en förstärkving af tvenne nya assessorer. Kommissionen visade sig således mera mon om septemberlagar nes helgd, än ministrarne sjelfve. — Då berättelsen kom till kammaren, uppfattade storsigillbevararen äfven denna kommissiorens åsigt, och förklarade sig derför, i trots af sitt eget förslag. Kammaren ingick likväl icke derpå, och mmistrarne hade sålunda det obehaget att se sitt eget projekt antaget i sitt ursprungliga skick. I en annan kammarens kommision sökte man sprida en panisk törskräckelse för en ny finanskrisis i Norra Amerika, hvilken skulle komma att inverka äfven på Europa, och göra det högst vanskligt att under sådana omständigheter töretaga en räntereduktion. Denna afsigt genomskådades likväl snart, och ryktet gjorde således ingen särdeles sensation, helst man snart erfor, att det ej var så farligt med den hotande krisen, som lär inskränka sig endast till en ögonblicklig förlägenhet hos några banker i Boston. Spanien. Infanten Don Fransisco de Paula lärer icke få inträda i senaten, hvilket man tillskrifver en: I hög persons inflytande. Ean hade nemligen yttrat sin önskan, att med sin gemål och sina jbarn begifva sig till ltalien, men drottningen vägrade honom pass, emedan hon fruktade, att han byste några hemliga afsigter på regentskapet, och kanske till och med på thronen. Denna vägran skall till den grad uppretat infanten, att han svarat drottningen, att det endast berodde af honom att försätta sig i en ställning, -hvari han kunde befalla drottningen. Denna misshöllighet emellan de höga personerna tror jman kemma att motverka infantens önskan att tinträda i senaten. i Quotidienne berättar, att en tropp af ungefär 500 officerare och underofåcerare, som lemnat Madr d för att begifva sig till reservarmåen: i Andalaosien, blifvit vid Despennsperres angripen af en carlistisk guerilla, under Corniceros befäl och fullkomligt slagen. 150 :f dem skola hafva stupat. Ett annat legitimistiskt blad försäkrar, att en ansedd militärperson skall bafva anvländt till det: carlistiska högqvarteret, antingen marskalk Bourmont eller general Clout. Andra uppgifva ett. ännu högre namn. Vid Logronno skall general Latre hafva besegrat en carlistafdelning af 800 msn, hvarefter han marscherat vidare till Penna Cerrada, hvilken ort Espartero säges ärnar angripa. General Oraa skall hafva begärt sitt afsked, emedan han sett sig åsidosatt af regetiogen, och sina förtjenster icke så erkända, som han fordrat. Portugal. Den befarade statsbankrutten har för ögonblicket undvikits, emedan de förslag, bavken gjort kapitalisterne och godsägarne, af desse tagits i öfvervögande. Huru länge den kan fördröjas, är imedlertid osäkert. Man påstår, det regeringen skall ha för afsigt att upplösa Cortes och låta företaga nya al. Ministören skulle likväl föga vinna genom en sådan åtgärd. I Lissabon har en sällsam student-uppresning ägt rum. För några månader sedan erbjido sig nemligen .tudenterre vid S:t Josefs hospital att göa frivillig militärtjenst. Detta anbud emottogs Nu ville likväl krigsministern anse ynglingarne som linietrupper, hvilket desse naturligtvis icke hade lust att gå in på; de vände sig derföre medelst en deputation till QCortes; men ministern lät fängsla ombuden, hvilket gaf studenterne anledning att gripa till vapen och förskansa sig i S:t Josefs hospital. En divi sion af nationslgardet och en bata!jon linietrupper ha tagit parti för sStudenterne. Man vill likväl hoppas, att allt skall aflöpa fredligt. England. Den 28 Febr. fyllde sig redan tidigt på för: middagen alla gallerierne i Underhusets sessions sal, och de bänkar, der Tories bruka sitta, sågos fullproppade med dessa thronens och altarets stöd,, hvilka med begärlighet afvaktade ö