BRLANDADE ÄNNEN. Afsen Neapolitanska regeringen har under de sednare åren börjat fästa uppmärksamhet vid fångvårdens förbättring, och det lärer vara fråga em alt gifva det nu bestående straffsystemet en alldeles ny organisativn, med fästadt afseende på fångernas förbättring. Man har visserligen sedan längre tid sörjt för deras fysiska hel:2, genom rymliga och sundt belägna fängelser, men man hade dervid försummat att söke utöfva något moraliskt inflytande på dem, så att fängelserna föga kunna anses annorlunda, än som förvaringsrum för en moralisk smitta. Eörjan till denna straffanstalteraas reform har gjorts medelst inrättande af ett arbetshus för lösdriftare och syslolösa vanartade personer, som begålt smärre stölder och andra förbrytelser, hvilka medföra fängelsestraff. En särskild byggnad i Neapel är inrättad för detta ändamål, och man har redan flyttat dit en mängd subjekter, som diitilis hållits i andra fängel:er. Man ärnar organisera nämnde anstalt efter mönstret af Fellenbergs fattigskola i Hofwyl. En stor, ljus och luftig sal är ioredd till skolrum, och man her redan börjat undervisningen i religion och elementar-kunskaper. I andra rum skola sjukliga handtverkare, som råkat bli häktade för mindre förseelser, under sträng tillsyn lära fångarna åtskillga yrken. En ung Schveitzare, vid namn Carl Ludvig, som redan under koleratiden gifvit flera bevis på mensklighet och sjelfuppoffrieg, har blifvit ställd i spetsen för denna välgörande snstalt, och hans ädla enthusiasm för saken ger rättighet att vänta de bästa resultater. ——— — VA — . —— —.—.AÅA-sc— ——————