Aftonbladet – 16 mars 1838, sida 1

Hvad har den nye Utrikes Stats ministern och vår diplomati att göra? Ibland de flere föremål för allmänhetens betraktelser, hvilka de sednare veckornas händelser och styrelseåtgärder erbjuda, är den förändring, som inträffat genom tillsättandet af en ny stats-minister för utrikes ärenderna, kanske det, som i främsta rummet tager nationens uppmärksamhet i anspråk. Den tid, som förflutit sedan den förre, med döden afgångne utrikes stats-ministern, började sin offentliga bana inom det departement, hvilket han i minga år såsom chef. förestod, har varit en för Sverge, såsom politisk makt och medlem af det Europeiska statsförbundet, i många, kanske i de flesta, fall så nedslående period, att man icke kan annat än lifhgt önska, det hans efterträdare må blifva mera lyckosam, Förlusten af en tredjedel af det geografiska området till vår mäktigaste och mest fruktade granne, bortsmältandet af de Tyska provinsernas besittning utan minsta synliga ersättning; ett fredsslut med det vestra naboriket, hvarvid icke en gång Svenska flaggan erhöll rättighet att segla förbi egna kuster, utan skattskyldighet till grannen; serskilda handelsfördelar beviljade åt samma makt, åt hvilken våra Finska provinser afiräddess en hotan de fästniog uppbygd midtför inloppet till rikets bufvudstad; en ståndpunkt af politisk betydenhet, hvarpå man haft ett lysande bevis i den beryktade skeppshandelns återgång — se der de synliga frukterna af vår diplomatis verksambet under de förflutna trettio åren. Bör man då undra, om det är med en ovanlig nyfikenhet, sväfvande mellan oro och förboppningar, som man ermotser den nye stats-ministerns tillträde till dess svåra och ansvarsfulla kall? Det ken icke här blifva fråga om att uppdraga en tablå af allt , hvad en diplomati, tänkt i sin största fullkomlighet, möjligen skulle kunna uträtta för vårt land. För en stat af andra eller tredje ordningen är en omsorgsfull organisation af denna stats-inrättning och ett klokt och grannlaga val af de deruti använda personerna af större vigt, i samma mån som dess svagare materiella krafter bzhöfva stödjas af statsmannaklokhetens insigter och urskiljning vid kabinettsunderhandlingarne. — Detta är ock en af de punkter, hvarpå man finner, att Ryssland, oaktadt sin öfvervägande fysiska styrka, alltid lagt den mesta vigt. Med blicken oaflåtligt fästad på fullföljden af sina planer , har det derföre ostridigt gjort flere eröfringar med sin diplomati, än med sina armåer, eller åtminstone har finheten och statsklokheten hos den förra, alltid på förhand undanrröjt hindren och beredt en säker framgång åt de sednare, Utan att klandra den goda viljan hos de personer, som å vår sida blifvit i samma fack anvande, har man dock tyvärr i de här ovan anydda resultatern? och vår närvarande politiska vullitet ett tillräckligt bevis, att vi varit helt anvorlunda lottade. Skall ett annat förhållande xuana emotses såsom följd af Hr Frih. Stjernelds inträde i konseljen? Se der hvad som ligser höljdt under framtidens dunkla flor, och varom knappt någon ens lärer våga en gissing. Men uian att betrakta ämnet i en så stor och vidsträckt omfattning från dea politiska silan, finnas likväl flera andra punkter, som sjelfnant framställa sig för åskådaren i ett sådant ;gonblick som cetta. Om överges förhålande ill sin östra granne äanu är, och troligen allid måste förblifva hufvudsakligen af poliiisk na