Aftonbladet – 15 mars 1838, sida 4

Af trycket hafva nyligen utkommit: (h., 2 Rdr 24 st.) LÄROBOK I ANTHROPOLOGIEN, af J. Chr. 4. Heinroth, Prof. i Psych. Medic. vid Univ. i Leipzig. Vår litteratur har hittills saknat ett verk i Antbrogologien. . Och likväl, hvart syftar ytterst all mensklig forskning, om e) till upplösningen af den frågan: Hvad är menniskan? — Hvad vore således en fullkomlig Anthropologi annat än en fulländad framställning af slutmeningen i all andlig och verleslig vishet? — Den berömda firman H—r har öppnat närvarande årgång af Sv. Litteraturföreningens Tidning med en lärorik afhandling om Antbropologiens grundbegrepp. Denna afhandling ådegalägger tillfyllest, huru långt man ännu är irån att ega ens ett exda verk i denna väg, hviket kunde bestå inför den vetenskapliga kritikens domstol. — Om Heirroth medggilves Ekväl, att han åtminstone anat, den verkliga betydelsen af denria vetenskap, om hvilken Hr B—r säger, att den har sin ret i Christendomen och ptorde komma att utgöra den hutvudsakliga iorm, under hvilken denna i fremtiden skall genomtränga äf,ven de vetenskapliga åsigterna. — Hvad man således hos de unga nu för tiden kan göra till befordran naf dess (Anthropolegiens) studium består egentligen i den religiösa bildringens vård. — Ozaktadt derföre all den vetenskapliga bristfällighet, Br H—r fonnit hes Heinroths Lärobok ;j Anthrolikasom hos hins föregångare, torde een likväl kunna få passera, tilldess den lärda verden får i afseende på Hr H—7s oivenstående charaktee boken är skrifven i en religiös ton poogien, någon bättre, belst som den blitvir hedrad med följande, ristik af Anthropologien, betydelsefulia vitsord: Den ifrågavarand noch denna ton är icke affecterad, utsn upprigtig och allvarlig TEMPELFÖRGÅRDEN. NÅGRA BLAD UR Lifvets Bok. (h., 2 Rdr 16 sk. bko-) Ganska 1å bland den bildrde klassen torde det vara, som ome delbart gerom den positiva läran om tron kommit till tro, omedelbart genem den positiva läran em försoringen kommit till åtnjutande at dess renande, höjande och saliggörande verken. Huru mången religiöst sinnad menriska, då hon hört eller sett detta trons och fridens paradis beskrifvas, har icke blifvit intagen :f en upprigtg och allvarlig önskan att komma derin, men fonnit tillgången stängd af tvillet, af omöjligheten att med sin vanliga tankegång förena de föreställningar, som trons hemligheter innebära! — För dem, som befinna sig i derna andeliga strid mellan förnuftet och tron, för dem, hvilka söka mellin Ccssa menrniskevs kössta indepa förmögenheter en försoning, som leder till frid, för dem år derna bok skrifven af en genialisk mean. som genomforskat menniskosjälers djupaste schachter och iunsit ipperbarelsen af ders kögst: fön?ga i Tron Heinroth, Professor i Psychiatrien (Själs-läkarvetenskepen) vid Urxiversitetet i Leipzig, är såkriltens fö fattare; han har hos oss blifvit recenserad i trenne tidningar och at slla erkärd att vera en författare a rikt, andeligt lif, religiöst, praktiskt allvar och en liflig, ur ett varmt, rent hjerta flödande enthusiasm, Bokens innehåll är följande: Första Afdelningen, Lefnadsvishet: Glädjens Lag, Lifvet, betrak tadt från dess olika sidor. Det friska lifvet. Andra Afdelningen, Blickar in i Sanningens Område: Hvad är sanning? Natur, Förnuft. Gud. Om verldens orsck, väsende och ändamål. Om menMenniskoslägtets vanslägtande och brister. Om böjelsan till det onda. Om Om återlösniag oh belgelse. Um kärleken, Tredje Afdelningen. Blickar in i Lifvets Område : Det verldsliga och öfversinnliga. Den sanna rigtningen. Den rätta sinnesstämningen — Själens frid. Om det falska lefnadstvånget, Hvad som brister den philosophiska moralen. Hvad är synd? Också något om mystik och mysticism. Den nya menniskan. Lifvets hemlighet. Bihang: Blickar i himmelriket. LIFVETS PHILOSOPHI. FEMTON FÖREläsningar, hållna i Vien 1827 af Fr, v. Schlegel; öjversatta af Jacob Ekelund Med ett företal af P. D. A. Atterbom. (h., ? Rdr 32 sk. bko.) Herr Professor Atterbom slutar sitt företal för denna bok med följande Ord: ,Måtte den i mitt fädernesland träffa många läsare, som förstå dess afsigt att Vara ett philosophiskt frids-verk, uppfördt på den venda sanna grund som iag d än; och måtte isynnerhet de unga landsmän, som egna sig i theologiens studium, i den tro, att det christliga sinnet ej utesluter det vetenskapliga, till inträde i helgedomen begagna den portik, som i detta arbete så härlig öppnar sig!) fE irbete I Stockholm hos L. J. Hierta, Lilla Nygatan, midt emot Kongl. Posthuset. niskosligtets utveckling. uppenbarelse och underverk.