Aftonbladet – 15 mars 1838, sida 1

vbngas vid h på 2 Utdslaiegax felligaste af oss pröfvade grundlag förenar i sig de allmännaste och wigtigaste grundsatser, hvilka gällde i de Tyska staterne, och i synnerhet uti de provinser, hvilka utgöra vårt konungari ke, i afseende på de förnåmsta allmänna förbållanden, före de blott alltför mycket bekanta händelserna under sedaare åren af vårt sekel. Hvarje författning måste, såvida undersåtarne med sann trogen kärlek skola fästa sig dervid, äga en fast historisk grundval; den måste under loppet af århundraden hafva utgått från folket sjelft och slagit djupa rötter i desis sinne. Vi öfverlemne oss åt det angenäma och säkra hoppet, att den af oss åt våra trogna ständers öfverläggning lemnade grundlag, långt ifrån att vera ett afiryck af nymodiga förfalttmngsideer, fullkomligt motsvarar förberörde vilkor, och endast innehåller de äkta, från alla främmande tillsatser renade statsrätts-grundsatser, vid hvilka Hanoveranerne i århundraden funno sig så lyckliga. Förslaget tll grundligen förvandlar i sjelfva verket endast den gamla, icke sällan vacklande, offentliga rätten till skrifven rätt, för att fullkomligt trygga densamma emot misstydningar och angrepp. — Blott få verkligt nya grundsatser skall den trogna allmänna ständerförsamlingen träffa uti dea till henne öfverlemnade grundlagen, och för dessa få grundsatser talade våra högtälskada undersåtares trängande behof på det mest bjudande sätt. Den åt eder, troguva ständer, öfverlemnade grundlag står i den fullkomligaste öfverensstämme!se med Tyska förbundsförsamlingens besiut, af hvilka icke blott vårt konungarikes välfärd, utan också hela det Tyska fäderneslandets beror; ty Tysks förbundet är det krafuga skyddsvärnet fö alla till detsamma hörande stater. — Vi af. verlemne åt vår trogaa allmänna ständerförsamling grundlagen, att om densamma med fullkomlig frihet öfverlägga, och hoppas att på förhand kunna vara försäkrade, att i alla väsentliga punkter icke någon skiljaktighet i meninga skali äga rum. Skulle dock, emot vår foörväntan, en fördragsmessig öfverenskommelse om g undlagen icke komma till stånd emellan os: och våra trogna ständer, så skulle vi se oss nödsakade att regera de af den gudomliga försynea oss anförtrodda underså:are efter den förfatining, som ägde rum 1819, hvarvid dock våra älskade undersåtare på förhand kunna vara öfvertygade, att vi alltid skole bemöda oss att bringa till verkställighet de för dem fördelaktiga — grumdsatserne i grundlagen, åfver i.den händelse desamma icke blifvit antegna af allmänna ständerförsamlingen. Men i ett sådant oförmodadt fall måste vi härmedelst uttryckligen förklara, att vi skole begagna oss af det i 8 f af kungliga patentet den 7 Dec 1819 stadgade förbehåll, och såmedelst vidtaga de modifikationer i organisationen af allmänna ständerförsamlingen, dem vi kunna avse för nödvändiga eller nyttiga: — Med grundlagsförslaget öfverlemne vi derjemte reglementet för allmänna stäaderförsamlingen till eder ofverläggning. För detsamma ligger reglementet af d. 14 Dec. 1819 till grund. Men vi hafve äfven i detsamma Jåtit intaga de grundsatser, hvilka visat sig be pröfvade genom den under tidens lopp inhemtade e:farenhet. I afseende på den i 66 I af grundlagsförslaget fastställda valomgång, som ridderskapet och de adlige gedsägarne med en inkomst af åtminstone 6009 Rdr skola vara underkastade, så förbehålle vi oss att derom utfärda en särskild förordning. — Vi förblifve eder med vår kungliga nåd och välb:hag städse bevågne. Hannover d. 18 Febr. 1838. Ernst August G. v. Schele. Vi föreställe oss, huru våra koaservative och historiske skola vattnas i munnen af en sådan sodbit. som detta bref! Denna kunsliga rysninvg