Det gör oss ondt, att genom dessa tryckfel ett var omeningar i artikeln uppstått, men vinödsas reservera oss emot påståendet, att sådant ensamt eller ens hufvudsakligen varit vår skuld. Förhållandet var nemligen, att insändaren hade dena godheten att sjelf komma upp i byrån på förmiddagen i måndags och icke alle nast der uppehöll sig en langre stund för att genomse korrekturet, utan äfven aftemtade detsamma för att rådgöra derom med någon annan, derefter återkom med de rättelser, som blifvit tillagda i samråd med denne för Red obekante person samt qvarstadnade ända tills uidningen var kommen i press, ehuru han ej bgagnade sig af vårt anbud, att ytterligare bese ett exemplar före början af tryckningen. Vi kunde då icke annat föreställa oss, än att nyssnärande rättelser skulle vara tillförlitliga, och någon vidare korrektion å vår sida öfverflödig när dessa rättelser iakttogos, hvarföre ocksö artikelns vidare granskning inskränkte sig at tillse, det de anmärkta felen verkligen blifvi rättade. Ått insändaren nu långt efteråt upptäck nya fel, bör således icke lägga oss utan honom sjelf till last. Emedlertid hafva dock dessa tryckfel haft et godt med sig, nemligen att klagolåtsa och ,af skyn deröfver fyllt nåra ett helt nummer a Minerva, som vi hoppas också icke vill försmi att upptaga den upplysning vi nu lemnat.