Aftonbladet – 10 mars 1838, sida 1

Article Image
verska blitvit föröfvadt, komma att från landtdagen återförvisas. I Minden och Emden hafva valförsamlingarne vägrat att välja efter 1819 års konstitution. Universitetet i Göttingen har till. deputerad valt öfver-appellationsrådet Plank från Celle. Antalet af studerande är obetydligt förminskadt, en lycka, som man tämligen lätt förklarar geaom den omständigheten, att betyg blifvit vägradt flera hundrade studenter, som redan vid jultiden derom anhöllo. Regeringen i Hannover har imedlertid bekommit en väldig försvarare, det officiella blidst, öfver hvilket en tysk publicist lemnvar en beskrifping, som är så träffande för ett visst blad i vårt land, att vi här intaga den ordagrannt. Hannovers tidning,, säger publicisten, har sedan någon tid börjat att befatta sig med beriktiganden af tidningsartiklar, hvarvid hon med en föraktfull förnämhet söker att kringgå de egentliga lifsoch principfrågorne; och med vigtig min hakar sig fast vid enskilda sanna eller oriktiga underrättelser., Senaten vid universitetet i Tibingen har hos konungen af Wärtemberg anhållit, att den från Göttingen fördrilne utmärkte orientalisten, professor Ewald, måtte blifva kallad till lärostolen för orientalspråken vid nyssnämnde universitet. Denna anhållan har blifvit bifallen af konuvgen, och Ewald, som företagit en resa till Londön, väntas innan kort åter till Tyskland. Täflan med Frankrike och förskräckelse öfver den skyndsamhet hvarmed den franska S5tras—burger-je nvägen beslöts, tyckes hafva, som man säger, satt fötter under de grundliga, betänksamma tyskarna. Badiska kamrarne skynda hals öfver hufvud att undersöka och besluta angående regeringens förslag omen jernväg öfver venstra Rhenstranden. Planen är storartådeech vidt omfattande. Med ChurHessen och Ffaukfurt äro konventioner afslutade om vägens förtsättande ända till Cassel. Den kommer att vidröra alla de betycligare städer vid Rhen. På den Badiska delen skall arbetet begynna inom ett halft år och fortgå med all möjlig skyndsamhet, så att inom 4 år på hvardera statens område 22 tyska mil äre fårdige. Då österrikiska kejserliga familjen d. 12 Febr, bevistade en själamessa öfver afl. kejsar Franz, uppstod en hastig förskräckelse, i det kejsaren öfverfölls af ett häftigt illamående, så att Han i början fruktade för H M:ts lif. Denefterlänigtade krisen (?) infann sig dock snart, ock det dyra lifvet var räddadt. Å Åter begynuver talas om en reså, söm ryska kejserliga familjen i vår skall ämna företaga till Berlin. Afsigten skall vara, att storfursten tron arfvingen må få sig undervisning af tyska lärdomsljus i filosofi och jurisik. Om en ahnam afsigt hviskas äfven, neml att utse en brud åt Storfursten, — Den redan bekanta berättelsen om den Pprevsiska katolska kyrkans skiljande från Rom upplifvas genom Furstbiskopens af Breslau vistandge i Berlin. Han skulle vara ämnad till patriark för bemälte kyrka. ImedlerMtid blifver ryktet af de mera: underkunnige an.sedt såsom alldeles ogrundadt. Alt tvistigheterne med påfven komma at: biläggas, gör mar sig numera godt bopp, om det ryktet skulle vara sant, att den egentliga stötestenen, erkebiskop Droste zu Vischering blic utnämnd till kardinal och således undanskaffad. : Ungern. Från Pesth skrifves d. 16 i förra månaden, att åtskilliga rykten der voro gängse om förestående förändringar med landets styrelse. Palatinen erkehertig Josef, som i mer än 40 år föt regeringen såsom vice konung och nu är gammal och sjuklig, säges komma att efterträdas af sin äldste son, erkehertig Stefan, en 20-årig yvgling, hvilken skulle förmälas med en af kejsar Nicolai döttrar, storfurstioran Maria. Riksdagen påstås skola sammankallas förr än ämnadt var, och denna gången i Pesth, landets centsalpunkt, dit majoriteten af Ungrarne önska densamma förlagd, i stället för i Pressburg, der dn hitills hålhts. Vid denmna riksdag tros en allmän amnesti för politiska förbrytelser blifva förkunnad, för att dermed illustrera kejsarinnans kröning såsom drottving af Ungern, Pohlen. De stackars Polackarne plågas på en gång af ryssar och vargar. Dessa sednare tilltaga på ett fruktansvärdt sätt, emedan ingen Polack

10 mars 1838, sida 1

Thumbnail