Aftonbladet – 10 mars 1838, sida 1

UTRIKES. Canada. Innan van Rensselaer och Mackenzie utrymde Navy Island, gjorde den på Canada sidan kommenderande Engelske öfversten Macnab ett försök att intaga ön, hvilket aflopp ganska snöpligt, emedan han icke kunde förmå sina trupper att gå i elden. Han befallde milissoldaterne att stiga i båtarne, som skulle föra dem till ön; men de vägrade och sade, att han kunde skicka dit Indianerne, hvilka fingo betalning för det de slogos. Öfversten vände sig nu till Indiancheferne med dessa ord: ,J ären tappre krigare!, — Ja, Indianer tappra, älska krig,, blef svaret. Nå väl! så stigen i båtarna, och gån öfver till ön, för att slå de fördömda rebellerna. Indianerne betraktade båtarna, vände derpå sina blickar met de svarta eldgapen på motsatta stranden, lyssnade på vattenfallets dofva brusande och skakade på hufvudet. Ären J rädda?, frågade ofversten. — ,Nej — skicka neger dit — han svartare än vi — om han slås ibjäl, gör iogentiog. Men negrerne svuro på, att de skulle gå hvar som helst, blott de hvita gingo förut Och så gick ingen menniska. Officerarue voro rasande, svuro och bannades, men allt förgäfves. De hotade att på fläcken lå:a skjuta ned milissoldaterne och befallde de reguliera trupperna att med bajonetterne jaga dem i båtarna; mea milissoldaterna förklarade, att de heldre vilie dö der de stodo, än sätta öfver strömmen och låta slagta sig på ön. I sjelfva verket önska trupperne insurgenterna allt godt, om de också icke öppet förklara sig emot regeringen. Om beredelserna för krigsteaterns förflyttande ifrån Navy Island till vestra trakterna af Canada, midtemot Amerikanska staten Michigan, innehåller en skrifvelse från Detroit i nyssuämnde stat, af d. 7 Januari, åtskilligs detaljer. Den 4 om natten hade alla vapen i staden blifvit i hemhghet bortförda, och dagen derpå 400 tagoa med våld i Monroe. Den påföljande natten uppbröts fängelset 1 Detroit, der en hop vapen och ammunition blifvit insatta i förvar, och alltsammans togs. Om morgonen sågs ett fartyg, lastadt med 800 gevär och med 100 man om bord, styra kosan från Michiganstrsnden emot Boisblanc, hvilken ö ligger omkring 19 eog. mil från Detroit, midt emot fort Malden på Canada-sidan, der floden Detroit faller ut i Eriesjön. Boisblanc har lsmningar efter gamla befästningar, och insurgenternas afsigt skall vara att af denna ö göra en depot, lemna en besättning der, intaga Maldea och sedermera tränga fram i Öfra Canada, mot Hamilton, som ligger vid Ontariosjön. Bland invånarne i de trakter, insurgenterne ämna ge nomtåga, skola en mängd missnöjde finnas, så att all anlednieg är till den förmodan, att insurrektionen i Canada ännu ej på långt när är s utad, oaktadt allt hvad de Engelska ministeriella bladen veta att berätta om dess fullkomliga kufvande. Lags:iftande makten i Michigan har bemyndigat guvernören, att låta uppbåda 2000 man milis, för att upprätthålla staters neutralitet och trygga lagarnas verkställighet, En af insurgen