Aftonbladet – 9 mars 1838, sida 3

bragt ens några bevis på psykologiska och psykiatriska insigter, samt den ringaste erterenhet och förmåga i sinnessjukes behandiing, om jag icke å min sida billigare kunde sätts i fråga deras förmåga och behörighet, att döma öfver en person, som nitiskt och med uppoffringar. samt försedd med både sakkunniges loford och hulpnas bevis om räddning, redan satt i verket, hvad de blott tänka 2tt kunna eftergöra. — Deras Inrättning å Fridhems-parken, står i psykriatiskt hänseende, oakt:dt bemedlad, med de tillgångar, dem jag anskaffat, ännu på en overkssem och ofruktbar punkt, då deremot min Inrättning för sinnessjuke å Manilla holme, fortgått med lyckliga resultater, och ännu i detta ögonblick fortgår att sökas, begagnas och gagna. Denna min nu nämnde enskilda Inrättning söker också Förvaltningen, ehuru dermed icke ägande någon befattnivg, och, hivden vet af hvad motiv, att sätta i en betydlig skugga, ja, helt och hållet i nattens eller oduplighetens, inför thronen. — Den yttrar sig t. ex. att Borgs Inrättning på Manilla holme, till lokal, utrymme och bostad, saknar all Iegenskap at någon Inrättning för ifrågavarande sjukpvård.v — Emot slutet af detta föredrag skall dock blifva bevisadt, huruvida denna så ensidigt bedömda Inrättning uppfyllt sitt ändamål och uträttat mera än StamboksFörvaltningen med sin kunnat åstadkomma. — I blott ett enda hänseende vi!l jag dock här bevisa vår olika verksamhet för våra Inrättningars bästa: I nära om ej mer än 3:ne år har Förvaltningen i sina publika berättelser antydt nödvändigheten af en ändamålsenlig stängsel omkring den plats, som skulle tjena till vård och promenad för de mindre styrbara patienterne; är denna antydan verkställd eller ens ännu påbörjad, oaktadt Förvaltningen disponerar alla öfver hela Riket insamlade Stamboks-medel? — På mindre än 3 månader uppförde likväl jag förlidne höst en hög betäckt gång rundt omkring hela Manilla holme, hvilken tjenar så väl till en säker och oöfvorstiglig stängsel, som en skuggande promenad, och hvars sträcka uppgår till öfver 250 alnar, utan att dertill äga det ringaste publika understöd. StamboksFörvaltningen fortfar ännu, medelst en följande punkt at sin underdåniga insinnation, ej allenastutisin törgätenhet, rörande mina åtgärder; den söker ock att fråntaga mig allmänhetens deltagande för min stiftelse. De yttra sig nemligen: Utan att några nya eller här okärda åsigter och methoder, peller deraf härledande resultater blifvit angifna, bepror hela åtgärden vid Borgs företag af hans eget godtfinnande, hvadan han också dertill icke kunnat påkalla allmänhetens frikostighet., — Är det sanning, att Borg icke angifvit några nya eller här okända methoder? Läse man då ånyo det åberopade betyget at Stockholms Läkare, infördt uti Postoch Inrikes-Tidningen i Mars 1833, samt i Aftonbladet för den 27 Februari s. å.? — Är det sanning, att Borg icke uppgitvit några nya eller här okänden åsigte,? Läse man då Postoch Inrikes-iidvingen för den 31 Januari 1332 och Aftonbladet den 12 September s. å., samt mi.t redan året förut eller d. 16 December 1831 hos Kongl. Maj:t underdånigst inlemnade andragande, uti hvilka jag framställde, och hvaremot inga motbevis förspordes, huru i vårt Fädernes-land då icke befanns någon ändamålsenlig vårdanstalt iör sinnessjuke ur den bildade klassen, som på något sätt kunde svara emot det högt ropande behofvet deraf; huru jag, så väl efter egna åsigter, som inhemtade upplysningar derom i främmande länder, här i landet börjat anlägga och ville utbilda en såden inrättning, hvartill jag utbad mig hjelp så väl från thronen som menniskovännen! — Är det sanning, att inga resultater af mina tillgöranden i detta fall blifvit angifne? Läse man då alla årens redovisningar och serdeles den sista i Aftonbladet den 28 September 1836, deraf det befinnes, att 50 patienter då redan på 4 år blifvit vårdade vid min Inrättning, och derutat 30 utgått friske och räddade! — Är det sanning, att inga resultater blifvit anförda till bevis af mina åsigters nytta? Hvad innefattar då Konungens Resolution om stamboks-tillstånd öfver hela Riket, till förmån för sådan Inrättning, eller kunde den vara bygd på obevista uppgifter? Kunde vlgörenheten både då och nu hafva öppnat sin hand åt okända resultater? livad kan man dessutom kalla ett mera lyckligt resultat af mine då yttrade åsigter, än att de funkuonärer, som hafva publika medel i handerna, och hvars åliggande det är, att vårda sinnessjukes och olyckligas bästa, då med spänd ifrer och ansträngning började utveckla denna här i landet lägervall liggande afdelningen af filantropien? Hvad an vara större vinning derat, än att, eiter min ininuation om behofvet af en dylik inrättning hos oss, ;e det så väl Kongl. SerafimerOrdensGillet, som Janviss Hospitals-Direktionen, hvar på sitt håll, ned så mycken hast och omsorg bekostade 2 ne nitulia och filantropiske Läkares resa till främmande ationers inrättningar, för att hvar och en sedan i in stad sprida sma kunskaper och bereda möjligheen att verkstalla den omsorgsfullare och sidsträcktae sinnossjukes behandling, jag då antydde? — Är vet lutligen sanning, hvad StamboksFörvaltningen påtår, att jag, i brist at några lyckliga resultater, icke kunnat till min ides fria utveckling påkslla allmänetens frikostighet? Läse man då, till ett icke miss;sande svar derå, mina underdåniga böner hos Kongl. laj:t, och mina törböner hos Valgörenheton, publierade i de mest lästa tidningar, ätvensom turu desa blifvit besvarade med gåfvor och bitiäden under ela den sträcka at år, som ideen cm Fridhem varit bane. (Forts. följer: tia, amnesia och hydrophobis, är sysselsatt att definiera hverje genus, och dervid å Amnesia lemnat följande delinition: Amnesia est. memoria