Aftonbladet – 9 mars 1838, sida 3

Article Image
jar ett tåg, och måste försonas gunommotfer. On -Inågon bland dem, som äro utsedda.att mördas :Jnyser, så går ham fri, och inger vågar lägg hand på honom. — I fall en flock: at Thugs -Idå de gå hemifrån for att börja en expedition möta en qvinna med en vattenkrukapå hufvu det, så anses detta lofva lycka åt deras: före I hafvande och en trygg återkomst; föorebudet ä ännu bätt e, i fall qvinnan är hafvande; mel (om krukan, som hon bär, är tom, så auses de betyda olycka. En tom kruka hafva Ehugs lunder hvilka omständigheter som helst, lik: mycken afsmak för, som drinkare i allmänhet. Med mycken omsorg förbereda Thugs sin: ynglingar till deras blifvande yrke. Först upp: väcka de hos dem misstankan om plundring: och mord; sedermera göra de dem bekanta med sjelfva facte, eller snarare, låta dem sjeltve komma underfund dsrmed, och slutligen indofvas de till brottets begående. Ibland tillintetgör dock vårdslöshet eller tillfällighet alla deras försigtighetsmått, ech den första verkan af en vålssam död på en ynglings sinne är understundom förfärlig. Ea Thug berätade i afseende härpå följande hstoria: För omkring 12 år sedan tog min kusin, Aman Subahdor, för första gången en annan af mina kusiner, Kurhora, en fjorton års gosse, ut med oss på tåg. Han red på en liten hast, och Hursooka, en adopterad son af Aman, hade blifvit anbealld att se efter honom. Vi stötte på fem Sieker, och då vi började vår resa före deggryningen, tillsades Hursooka, som redan varit med på trenne expeditioner, att taga betslet på gossens häst och hålla honom ett stycke på afstånd, så att han ej måtte se eller höra, hvad som föregick. Gos sen blef rädd och otålig, slec sig lös från Hursoska och kom galopperande upp till oss andra, just i samma ögoablick som signalen gafs till mord genom ropet af I hirnee. Han börde de döendes skrik och såg dem alla strypas. Han fick konvulsioner och foll från hästen, samt blef på stället galen. Då han fick se de mördade männens turbaner, blef han alldeles utom sig af förskräckelse, och då någon rörde vid honom eller talade honom till, började han tala osammanhängande om mord, ropade liksom drömde han, och darrade i hela kroppen. Vi kunde omöjligen få honom ur fläcken, och sedan vi nedgräft de döda kropparna, stadnade Åman, jag och ett par andra qvar hos honom, under det resten -af vårt sällskap fortsatte sin väg; ty vi höllo mycket af honom och försökte allt, hvad vi kunde hitta på, för att lugna honom; men ingenting hjelpte; han var och förblef ifrån sina sinnen, och innan aftonen dog han. Jag har sett många exempel på hvilket förfärligt intryck åsynen af det första mordet gjort, men aldrig något så starkt, som wid detta tillfalle. Kurhora var en mycket vacker gosse, och Hursooka tog sig hans död så nära, att han gick in i det andliga ståndet. Han är för närvarande i ett tempel vid stränderna af Nerbudda-floden.,

9 mars 1838, sida 3

Thumbnail