SsSPoOCKHOLM d. 9 Mars. De tvenne felande utländska posterna ankom mo på morgonen, med tidningar från Londoi af d. 20. från Paris af d. 22, samt från Ham. burg af d. 27 Februari. Den Tyska post som väntas för i dag, är ännu icke anländ. Canada. Med paketskepp från NewYork, hvilket !emnat nämnde hamn den 29 Januari, hafva underrättelser från Canada erhå!lits i London. Dei bekräftar sig fullkomligt, att Vavy Island blif vit utrymdt af insurgenterna ; men desse hafva deremot , 3000 man starka, besatt en annan ö i Eriesjön, benämnd Boisblanc, Evakuationen af Navy Island har tillgått på följande sätt: sedan ett engelskt batteri den 12 Januari börjat kasta granater på ön, hvilka dock gjorde föga skada, drogo sig van Reusselaer och Mackenzie med sina trupper öfver på nordamerikanska gebitet, der de utlemnade alla de kanoner , som tillhörde staten NewYork. De båda anförarne arresterades af amerikanska autoriteterna i Buffalo, men lössläpptes åter emot borgen. (Femtio af invånarae i Buffalo gingo i borgen för Mackenzie på 53000 dollars.) Van Rensselaer och Mackenzie höllo nu en öfverläggnipg med sitt folk om hvad som vore till görandes. Fråga väcktes om att de skulle nedlägga vapen och gå hem hvar till sitt, men endast 20 förklarade sig hågade dertill; de öfrige ville icke skilja sitt öde från sina anförares. Imedlertid upplöstes truppen dock för ögonblicket, men med beslut, att man åter skulle samla sig på Canadensiska gebitet, i granskapet af fort Malden, der 1000 insurgenter ännu höllo sig under Duncombes befäl. Det ser ut, som skulle insurgenterne, sedan de skiljts åt vid Buffalo; hafva begifvit sig till Michigan, emedan besättandet af Boisblanc skett med fartyg, kommande från Monroe och andra ställen på kusten af nyssnämnde stat. Under denna seglats eröfrade Eugelsmännen en skonert tillhörig iesurgenterna, Den passerade så nära ett Engelskt batteri, att den förlorade 14 main af de 30, som utgjorde besättningen. Engelsmännen fingo dock 60 man dödade af skonertens eld, och både befälhafvaren på densamme, öfverste Sutherland, och den Engelske befälhafvaren på batteriet, öfverste Dodge, blefvo blesserade. Skonerten var lastad med proviant, fullständig beklädnad och beväring för 250 man, samt 3.ne fältstycken. — Ena Buffsalo-tidning, af d. 18 Jan., säger att, enligt trovärdiga berättelser, hade öfverste Macnab fått officiell rapport, att Duncombe intagit fort Malden och andra ställen, och gjorde betydliga framsteg i Vestra Canada, i spetsen för 2000 välbeväpnade frivillige. Från Albany berättas af en derstädes utkommande tidning, att, enligt sammanstämmande ryktena från flera håll, hade oroligheter åter utbrustit i Toronto, hufvudstaden i Ofra Canada. Lojahster och patrioter skola hafva varit i hsndgemäng med hvarandra, hvarvid de förre att börja med blifvit slagna på flykien, men sedermera återkommit och medi tillhjelp af ett detachement artilleri slagit patrioterna. Ägaren af Nordamerikanska åvgfartyget CaroZine, hvilket Engelsmännen uppbrände, en Hr Welis i Buffalo, har formligen förklarat, att fertyget hvarken varit såldt eller befraktadt till insurgenterne på Navy Island. såsom Jngelsmän nen påstått samt att det alirig haft någon anflagga om bord än den Amerikanska. England. Det vigtigaste, som passerat i parlamentet, är omröstningea i Underbuset öfver Hr Grotes motion om införande af sluten osröstning vid parlaments-velen. — EKedan tidigt på dagen den 15 Febr., då frågan skulle förekomma, voro alla platser i Huset besatta, dels af ledsmöter, dels af åhörare. Hr Grote utvecklade sitt förslag i ett lysande tal, hvilket besvarades af Loid Rus sell och Sir Rob. Peel med de vanliga skenskäl, som de bruka använda i denna fråga. Såsom man lätt kan föreställa sig, stannade Hr Grote i minoriteten, men i em minoritet af hela 200 röster. ÅA motsidan utgjorde röstantslet 317. Sedan omröstningen förlidet år öfver samma fråga, har den vunnit 45 nya anhängare inom Underhuset. Den har för närvarande derstädes nära dubbelt så många, som den hade för 5