Aftonbladet – 2 mars 1838, sida 2

ne sf dat TIL örat Je HR ha RA MAR I dan landtbruket, nästan den enda hufvudaäringen som för nårvarande står på en lig punkt, är lätt att förutse. Vi förmoda således, at man ej mer vidrör en sträng, på hvilkea man så ofta tummat, men som vid närmare undersök ning finns ostämd och med sit: missljud för derfvar hela musiken. Hvad iusthåilarne sjelfve tänka i detta ämne, det hafva de redan offent! igen och nästan mangrannt rvllkänosgilvit. Å deras böner, att i stallet för remounterin en få fortfara, såsom hittils, med vakansafgilten, åtmirstone så länge tills de hunvit repa sig från sitt närvarande ekonomiska betryck, har regeriog:n ej gjort afs ende. Såsom !lörfataren i Mariestads bladet rigtigt på f rhand yttret, maste de nu nolentes volzutes bestrida rustni: gen in natura. Vi ön-. ska uppriktist, att ej alltför många af dem äfven häröfv:r måste ytt a sig medelst sin undergång. Samma tidning, som så ogerna meddelar några ob: shagliga udersättelser om ekonomiska tillståudet i Maciestads län, melgifver dock, att frågan, angående remonteringea der bland de rustande väckt mycket bekymmer, här!edande sig hufvudsakligast från farhigan från de med rustningen förenade kontanta utgifterna, men äfven från de kringlöpsude mångfaidiga berättelser em det arbiträra behandhgssä:t rusthållare af regementbefalet fordom :åtut erfara. Önskvärdt vore, att deras ställning nu vore densamma som er 1811, då rustniogen på 30 år inställdes. Att likväl förhållandet är belt avnorlunda kan sj med ngon förgyllning döljas. Ma-iestads veckoblad har väl, förmodligen på det vi tro skole, och möjhgen med häunsigt till remontering n, flera gånger kuogjort, a:t betydliga af. b talnivgar sednaste året skett på de forstiäckvivgar staten gjort till lanet. Med detsamma är tHikväl äfven allmärvheten, som med skäl kuvnat förvänta, att förenämnde, många år se dan på högst förmånliga vilkor lemrade lån skulle långt för de ta bafva blifvit fullt betalde, upplyst derom, att linet änvu är i sku!d h-s de. allmen a, och att j eo gåvg den ovanligt fö måoliga å sväxten 1836, som till högar priser fann en lätt afsättoiog på We mla.d, då hemsökt af missväx, j me.a uträtst, än att detsamma ävuu är i torfiigars b I gechet än det var fore skulisatiningenp, Och hvad de rustande serskilut angår uti de härader, som nu få vidknoas remonteringen, hurn många sf dem förmå väl presvra det första förlaget tl! rustuingen samt i framt den underhålla dessamma? Hvad skall man tanka om tillgåogarna till denna nya skat ebörda lör sådama hemmau, hvilkas ägare säga sig vilja, i anledoiog af nu förestående remontering i länet, afså sin jord till Kongl. Maj:t och krovan för istet, eller sådana, som önska att för eu dylik ofverlätelse årligen erhella vakansagifteus b lopp? Funas dessa frågor vaa af vigt, så torde val en undersokning vara angelägen oem verkliga förh landet, och hvad allvar rusthållare kunna hafva med ofvannämnda anbud, I Då den fiågan nu lärer vara under pröfning, huru och på hvad sätt rustoiugan in naiu aj vid Westgötha 1eg mente skall verkst;l as, och! men. efter hvad ryktet sagt, förenat sig derom, att ifrågavarande fö.andring omöjligen kan gå. för sig utan betydliga uppoffiivgar af staten, samt omständ ghete: således skulle möta, som torde fordra Kikets Ständers hörande i ämnet, hvilket i ala fall torde pröfvas onödigt, för att. e: hålla ansl:g ull de behof, som vakansafgiften vu fyller, utb-dja vi oss att, så vida Koogl. Maj:t ej skulle täck-s uppskjuta med någon del af aen nu tilli nade remonieringens utgörande, hvilket visserligen vore det ouskvärdsste, få fästa uppma ksamheten på en ga ska enkel utväg att komma till bufvuda damålet att! förvandla 1000 mans infenteri vill kavalei. Tidovinga:ne hafva berättat, att Kongl Moj:t, for denra afsigt reden beslutat, att 500 man af; uu varande infanteri vid Ö:. tersöthtands snudra! regemenie skulle sit a upp år 1841. et kon de ej gifva någon billig an!edmung till klag n, om de otrige erfuderlige 500 man si kalladt hästfolk uttogos från samma regemente. Detta har i 50 år varit befriadt fran remo:te ig. Att der vara rusthållsre, är att vara en man i välstånd. Följaktligen skulle bivä!e från star I ters sida i sådaut fall ej komma i fåga. På detta sätt skulle det äfven för rusthålla:ne vid Westgötha regemente och måhävda för hela