Sall, Ior all alven iutla al aci Nad.ast, INan nNnauc hittills trott, att majo iteten bestod af högra cen tern och doktriaärerne; derföre hade man fö.bundit sig med dem; men då det nu visade sig, att man tagit miste i detta fall, så skulle mivi strarne sluta sig till venstra centern. Denna artikel väcker mycket uppseende. Man ser deraf, att konungen beslutit, till hvad pris som helst, bibehålla sina nuvarande ministrar — de medgörligaste hen hittills haft, fastän Hr Mole ofta visar symptomer af sj-lfständig värdighet — och att heldre gifva efter för kammarens tid efter annan återkommande ryckningar af politisk sjelfständighet. Denna öfvertygelse ger naturligtvis mången minister kandidat lång näsa, — Äfven med Lafittes val förklarar den optimistiske Temps sig tillfreds, och menar, att ministrarne blott bekämpat hens val, då han ännu var chef för val kommiten, men icke i allmänhet velst hindra hans inträ. e i kammaren. Det är visserli gen grundadt, att ministtren då gjorde Lisfitte det förslaget, att understödja hans val i Rouen, em han, till förmån för Lefevb:e, ville afsäga sig kandidaturen för andra arrondissementet i Paris; men då Lafitte icke ville inlåta sig i denna handel, bekämpade ministeren honom på lif och död öfverallt, Jiksom den gjort nu, — General Brossard, hvilken, som bekant är, beskylld för utpressningar i Afrika, först skickades till Cadix, och sedermera ställdes inför em krigsrätt, har utgifvit en interessant brochyr till sitt försvar, under titel af: Ättatio:vå . dagars befäl 2 provinsen Öran, Ham förklarar sig deri för marskalk Cisuzels system och för Mascaras definitiva besättande och b-f stande, bevisar, att juden Durand är Abd-el Kaders verktyg, och ådagslägger tydligt och klart, att alla Fransmännens expeditioner blott mer och mer vändt de Arabiska stammarnes sinnen och tillgifvenhet ifrån dem, emedan hvarje stam, som vid sådave tillfallen underkastst sig de:as välde, omedelbar ligen hemfallit under Abd-el-Kaders hämd, så snart Fracsmännea dragit sig ullbaka. Afvenledes låter ban full rättvisa vederfaras denne emirs slughet och diploma:iska skicklighet. Natur ligtvis är Brossard en stor fiende till Bugeaud, hvars löjliga skräfvel, vid början af bans fält tåg, om förstörandet af Arabernes skörd, stod i en så förfärlig kontrast med traktaten i Tanan. England. Engelska tidningen 4ge beräknar, att ifrån den 23 Juli förlidet år och till den 31 sistl Januari, d. v. s. under en tid af 193 dagar, bar lord Melbourne haft 170 audienser hos drottriog Victoria, och ungefär 100 gånger spisat vid den kungliga taffiln. Times gör vaturligtvis sina glosor höäröfver. Examiner förlöjtgar Torybladets anspråk, att vilja upphäfva sig nvll guvernant för den unga drottningen. Tre ting — säger Examiner — kunde falomo, den visaste bland dödhge, icke begripa. Tvenne ting hafva satt alla de nyares skarpsinnighet i förlägenohet, nemligen frågan: hvarföre vander sig hun .en trenne gånger, inn:an han lägger sig? och, hvarföre bära gatroparne röda byxor? — tvenne fenomener, som äro helt och hållet outgrundliga. En sak fiones det, men också blott en, som utgifvaren af Times icke begriper: hvarföre är lord Melbourne så ofta gäst i I kouungapalatset? Om nu icke drottningen är i stånd att gifva bemälde Hr jurnalist ett fullkomligt tillfredsställande skäl för valet afsiva gäster, så kommer den store Toms of Puddledock stormklocka, alt fruktansvärdt klämta emot Hennes Mejestäts matklocka, och fråua pol till pol skall den stora frågan ljuda: hvarföre spisar lord Melbourne hos drottningen ? Men saken kom; mer icke att stanna derwid. Lord Londonderry, som är af ett ivqvisitilt naturell, skall i Ötve:, huset, och öfverste Sibthorpi Underhuset, moItiocera, ati en uppgift måtte nedligg:s på HuIseis bord, som visar hu:u många gånger lord Melbourne äut mid.ag hos drutnicgn; ett a I mendemeut tili motiorenv kommer val också att I ionvesluta frukostar och altouvard. Sedermera kommer den stvia middsgsf ågan att debaite ras, och, efter föresilden a: de kuvgliga gif, termåls-akterna, genomdiifves en kur glig invivr tations-sktv Men ime lertid, då det är ivgen 1 ting ringare än moasrkieu, som står i fara att i bliva uppäten af den glupande vargen Mel-, bourne, torde det va a bäst att genom en pro e i visorisk bill suspendera drotiningecs rättighe