Aftonbladet – 1 mars 1838, sida 3

Trottoir-läggning i Paris. I Paris har man såsom bekant är, längesedan brukat ett rvytt sätt att lägga gator eller råttare o:teirer. En Engelsman g-:r om denna me hod, som nu bifvit allmännare, följande beskri ning: All jord, eller hvad det vara må, som utgjort gruwilag:et för stenläggmingen , bo tg äfves forst till ett djup af omkring 12 tum. Derpå läggas vid sidorna stenar efier vauligheten, och fylles rummet mellan dem, till circa 2 tum under öfversia kanten af sidostenarna, med samma slags ämne, som Loadons byggmästare bruka vid grundens läggaude till stora byggnader, nemligen kalk och grof sand. Här ofvan på smetas ett la.er af murbruk circa en tum tjock, Då är det färdigt att mottaga den massa, som u gör eg:ntliga gatläggoiogsämnet, bestående af en del b ck, en del asphalt och en del grofsand. Dessa ingredienser läggas i en kitel och kokas samt omröras med en jeruslef, tills de äro väl blandade. Kokhet bäres då massan till en man som slår ut och jemnar den till 1 tums tjocklek ell:r till hka hejd med sidostenarna, vet lägga: sluttande som vanlig gatläggning, för att afföra regnet. Så snart en bit sålunda är afjsmn:d och slätad, och medan massan ännu är varm, kommer en karl efter med en sigt och sållar öfsedet färdiga stycket ett tunnt lager af samma sorts g:us, som är in: okadt i massan, eller af en ärtas storlek. Fin saud får icke komma med under något stadium af arbetet. Detta ofversållade grus slås sedan in i massan med ett kl.sppbräde. Uti alla så lagda gator inliggas af bly eller zink följande boks äfver : LV asphalie de Scyphels — At detta ämne har trettoirerne på Pont-Neuf blitvit lagd för nära 2 år sedan ; och på denna tid har knappast e:t märke blifvit intryckt deut. Kan asphatten (bergbecket) icke fås till skäligt pris, förmodar: den ergelske berättaren, att stenkols-tjära kan brukas i stället, endast att. beck då tages i något större proportion. Under innevarande vinters köld har man funnit tillfälle att. pröfva dessa. trottoirers godhet.