Aftonbladet – 1 mars 1838, sida 2

ontrakt bindas eller som alsaga sig KkOontraxts:atII gheterna, från åtnjutandet af en fuilkom ig frihet, 1 os. v. I öfverensstämmelse med dessa grundji: atser har förf. hufvudsakligen oönskat siadga: ; Att kolhandeln genast må vara fri, der den j är bunden genom ordeniliga kontrakter, hvila sednare dock böra revideras. Dock anser örf. hvar och em som fällt skog forphgtad att.. lerest maiken ej odlas isom fem år hafva derå ippdragic en ungskog af minst 300 plantor pr unneland, hvarlörutan förf. trott sig böra stadsa åtskilligt om ge afveln, samt dessutom till1 styrka att export af ved och kol först efter 15; ar må frigilvas. Att benämningen Bergslag? hädaneft:r må! apphö:a, så vidt derunder innefattas nskränkningar i skogshushållnivg eler bergshandtering.: Med jernverk förstär förf. sådane inrättnin-. gar medelst hvilka jern, under hvilken form; och förädlingseller 1åhetsgrad som helst, till-. verkas,. i Tackjsrn må efter 10 år räknade från den 1 Nov. 1838 exporteras mot en tujl af 20 proc.: Fuil trihet för j-rntillverkning må ega rum i alla delar af riket utan åtskilnad , dock må inom Thersåke:s bergslag i G-fleborgs län, Ve-. sterbergslagen inom Kopparbergs län, Skiuskattebergs. och Norbergs inom Westmanlandis län, Filipsiads östra samt vestra och norra be gslager inom Wermlands län, Nora, Lindes, Ramsbergs, nya Kopparbergs, Grythytte, Hjulsjö, Hellefors ; och: Carlskoga inom Öre5ro län, icke pya ståvgje nshärdar anläggas. (Ferfaitaren tror att frihet till sådan anläggning skulle leda bergsmännen från tackjerns-iillverkningens förckniug). Stångje.ns-b-uk: eller aod:a jernverk; grundade på egna skojar, njuta genast oinskrånkt till verkvingsrätt, hvadan all beräkning af resismide och allt ansvar for hitills ej å:aladt öfversmide upphör; men ägare til. jernverk, grundade alldel:s eller til en del på köpekol, måste antingen afsåga sig anspråken på koldistiktens uteslutande :begagnande, hvar: genom äfven han erhåller oinskränkt vågforingsrätt, eller ock förbli va vid-sin inskränkta tillverkning, till dess hans privilegier hinna revideras. Men inom fyra månader från nya författningens datum bora alla handlingar. hvarå bruksprivilegter grundas till bergskoilegiet iovgifsas för att granskas; sker sådant ingifvande inom foresk ifven tid med tillkännsgifvande att ägarn öuvskar vid privilegerne förbhfvå, njuter han dem till g-do till dess de biäfvit granskad -; sker det ej, ansts han hafva dem fråvträdt ). Beficnas de granskade pivilegierna stridande mot allmän eller enskild rätt, men för öfrigt med full legal beskaffinhet tillkomne, må bru kets ägare njuta 15 års besittning af Jem, hvarefter de komma at aildeles försvinna till all deras kraft och verkan ). För rättigheten att anlögga nytt jernverk eller flytta gammalt, behöfves blott att anmöla anläggningens art hos bergs kollegium, samt vid ortens skattskrifoing ; dock må inom annat bruks köpekolsdistrikt intet gammalt inflyttas, eller nyit an!äggas ; ej heller äldre privilegur sammöasnslås eller flyttas. Beskattningssättet förändras så, att skatten utgår med 2 procent in natura för det sångjean, och efter gällande beskattningsgrunder för allt anvat jern, som enligt ägarens under edelig förbindelse till b-rgs-kollegium och wu: pbörds man ivgifue uppgift blif.it under året tillverkadt; hvadan ll olikhet mellan olika smidessatt och verkstäder för afgifternas beräknanse, lösen vill kronan likväl bibehållen, försvinner. Utförselstull å stångj:rn nedsät es till 16 R:dr per skeppuod; bergsmansstämplarna upphöra, och jerntillverkare äger låta pröfva sitt jern och ) Di Red. i nyss åberopade nummer af Aftonbladet sotydde den af Hr S. här föreslagna åtgäd, fästes uppmärksamheten tillika deruppå, att det måhända vore rättast att låta paterna efter behof tvista om sina rätiighebeter; granskningen af alla bruksprivilegier skulle nemligen medtsga en ansenlig tid, under hvilken mången bruken underlagd skogsägare skulle blifva uppehållen i sin rätt. x) Detta stadgande fordrar förklaring, så mycket hellre som den innefattar en särdeles via 1