Aftonbladet – 1 mars 1838, sida 1

TVR BIRAF MVM MIMM 0 Y AN pr hag vd det varit han, som låtit föranstalta om anfellet på detta fartyg. På underrättelse, säger han, att berörde ångfartyg blifvit inköpt af insurgenterne, för att begagnas vid ett fiendiligt infall på Canadensiska området, hade han beslutit att bemäktiga sig detsamma, och uppdragit utförandet åt marin-kaptenen Drew, hvilken också med största tapperbet uppfyllt detta uppdrag Engelsmännen fiogo tvenne man sårade, och Amerikanerne lika många dödade. I ans ende till den starka strommen kunde fartyget icke, såsom ämnadt var, föras till Chippewa, utan måste stickas i brand. Det förde en engelsk flagga, hvilken skall befinna sig i Mac Nibs våld. Det yttras väl i bref från Halifax af den 21 Janua:i, att engelske ministern i Washington, Hr Fox, skulle hafva begärt sina pass, men denna uppgift tyckes dock fordra hekräftelse. Lugvet i Nedra Canada fortfor väl att vara ostördt, men upprorslågan glimmade annu under askan. Trenn2 regemsnten hade afmarcherat från Nya Skottland till Canada. ! Från sjelfva Englasd ivgeotiog nytt af betydenhet. Sir William Molesworth hade i Unterhuset tillkäpnagifvit, att hän skulle föreslå en adress till Drötthivgen, med begäran: att hon måtte ur rikets tjenst eotlediga kolonial-ministern lord Glenelg hvilken genom sin totala oduglighet vore ovärdig landets förtroende. Den nästa-betydande debatt, som emo:sågs i Underhuset, var öfver den af Hr Grote annonserade motionen om införande af sluter omröstning vid psrlamentsvalen. Nyfitenheten var särdelesspånd på att förnimma; buruvija ministrarne skulle stå fast vid den förklariog, dei början af scssios nen åfgåfvo gerom lord Ru:sell att icke vilja understödja denpna :reform, hvars nödvändighet börjar så allmänt inses och kännas Lordens förklaring emot den slutna omröstningen gällde vid dettillfällst densamma såsom konibinerad met allmän valfätt och kortare parlamenten. Måhända att nu, då den kommstr ensam, den blir bättre emottagen. Frankrike. I Deputeradekammarens : session d. 15 Febr. föreläde handelsministern följande lagförsläg rörande je nvägsr, jemte att annat om en kansalforbindelse, mellan Marne och Rhen öfver Strassburg. 1:0o en jernväg från Paris till Belgiska gränsen, 2:o från Paris til Rouen, 3:0 från Paris till Bordezux och : 4:0o från Marseile till Lyon. Dessa a-betens utförande, är beräknadt till 156 millioner francs. Sjelfva säken mötte väl intet motstånd, men väl den synpunkt, hvarunder den skulle behandlas af kammarens byråer, samt huru; vida de båda förslagen skulle be:raktas särskildt eller i sammanhang. Slutligen stannade kammaren vid herr Berryers projekt, I att lagförslaget rörande jernvägarna skulle anses! som financie:t och behandlas särskildt från det om kanalerna. Man lärer vid hofvet vara särdeles uppbragt dfver herr Gi quets indiskretion, rörande de hemliga fondernas användande, och de loyala bladen yitra, med vederbörlig rysning, att ingen sty.else är möjlig om det skall stå en f. d. polisprefekt fritt, ait på detta sätt sqvallra ur skolao. Revue de Paris påstår, att Hr Gisquet skall inför konusgen ha fö kla:at, att han ingenting sagt i detta ämne; men Journal de Commerce avmärker, att han i sitt val i Saint P enis lofvat valmännen att tala emot de hemliga fonderna; hsn meddelade väl då ivga upplysnizgar om deras användande, men försäkrade att de åtminstone för polisen varit afimgen nytta. Hvaa som imedlestid är troligt, är, att kamrarna komma vatt taga denna del af budgeten i nögare ofvervägande, än de hittills gjort. Der blir allt mer och mer sannolikt att rege i ringen ärmar, såsum ett pytt bevis på sin förgätenhet a: sitt ursprung utnämna en mäcgd nya i hertigar, greivar, b-roner m. m, Hvad somj ger styrka å! denna förmodan är, att den doktrivära Journal general, som är vel underråttad om hvad som toörebafves vid hofvet, bek;äftar deta rykte, men föreslår att, iställst för en vanlig ärfuig adel, införa den Ryska embet:adeln, till följe hvaraf departements:åden skulle bli sjefskrifne baroner, de deputersde grefvar, och pärerne hertigar. En ny och hberrlig frukt af den ärofulla Julisrevolutionen ! Eno skrifvcke ull krigsministern från en ur . sr . ee