Aftonbladet – 28 februari 1838, sida 2

Bland de kombinationer som göras i sammanhang med den bliifvende tillsättningen af de båda lediga platserna i konseljen, och då det tages för afgjordt att Friherre Schulzenheim erhåller den ena, samt det i sådaut fall icke heller lärer vara att betvifls, att Hr Statssekret-raren v. Harm ansdorff skulle komma att efteriräda Frih. Schulzzuheim på Hofkaoslersplatsen, börjar det nu äfven omtslas, att He Dom: prosten Heurlin i Wexiö skall vara starkt i fråga till — ecklssiastik portföljen. — Domprosien i Heurlin, är, som bekant, ea man icke allenast i väl hemma i sina andliga hufvudstycken, utan jemväl en skarpsinnig oech förslage.: fivaucier, samt klok och praktisk riksdagsman, hvilket sistnämnda naturligtvis är af allmän nytta vid j riksdagar, Skulle detta rykte vara grundadt, så spå vi, ait Domprostea Heurlin komme: att spela en ganska betysaude rol icom kouseljen. Eit anuat On dit, som de sednare dagane mycket börjat ci kuera, är att Hr Geverala:ju tavten DOrchimouats unämnande ull ,ve khlg landshöfding i Skaraborgs län skulle vara på v:gen att gå om intet, och ati Majoren Grefve Haus Fesea skulle hava kommit till näs mar: uppgörelse med fare landshofdiugen, numera Mawsrådet Fiib. Gylleuhasl, i afseen se på så väl ackordet som Hr Fj:herrns amöblemaug å Marieholm, hvilket ännu lirer stå till en del orördt, för att bespara den blifvande Jandshöfdingen besväret att möblera Sig, 0. SS Vv. — För vår del tro vi likväl, att Hr DOrchimont blir deu sannskyldige och att dei motsatta ryktet egeutli,en uppkommit af den uivämniong sill Konuugsenos förste adjutsnt, hvilket iuträff.de just i set ögouvblick, vå utnämuivgen till ordinaie land hofding a sågs vara i farvattnet. Då i fråga om landsböfdwg-platsers tillsättande ackordet vanligen ingår sam hufvudiogrediens i den sökandes anspråk, och frågan om hvilken är den skickligaste, således icke kan tagas i betraktande, s väcker i alla fall en sidan befordringsåtgäri nu mera föga aunat intresse än nyfikenheteus, samt, vid sådana fall som detta, minnets, att en Adiersparre och en Ehrenborg iuvehait styrelsen ötver samma lin,