Aftonbladet – 27 februari 1838, sida 1

FU HÄVSER, YVIISRERIT. Ve Statstidning:n för i går afton kungör, att Presidenten i Staiskovtoret, Hr Wese:strand, biifvits. d, förordnad till ordferande för nya Trollhätte kanal-bolag, Dagligt Allehanda för i dag fö modar, att detta skall. utgöra något slags förebud till Br Wesierstrseds retirerande från Direk ionen öfver Kongl. Theatern, efier slu:et af ioneva-ande speltermin, och att d:t nu skedda förerdvandet, i anseende till dst honorarium, som dervid tilläfventyre medföljer, skulle, vara gjordt för att soulagera Hr Presiden:en för förlusten f di:ektörs-befattningens emolumenter. — Ehuru denna förmodan kunde synas hafva någon sannolikhet för sig, i fall Hr Westersirand verkligen skulle afjå från Thsatern, det vi ej tro, så må det tillåtas betvifla, att en såden kopsideration utgjo:t egentliga anledningen till Hr Westerstrands förordnande, helst andra skäl dertill ganska lätt kunde tänkas. Mången skall kaoske snse denna utnämning för en af de b:synnerlig ste, man sett äfven i vår på besysnerlrgheter rika tid, dsröre att Hr Westes:trands äldre befattaingar, bide såsom chef för Statskontoret och såsom thesterdirektör, hvardera äro af den trägna art, att de nappast tillåta honom en enda dags frånvaro från hufvudstaden och man såedes nästan kan taga för afgjordt, att han ;icke någonsin kommer att taga i ögnasigte den kana:byggnad, för hvars utförande han står i spetsen. Men det finnes ett annat skäl, som fullkomligt upp väger detta hinder; och detta är just Hr presidentens nyssnämnda egenskap af chef för Statskontoret. Man vet nemligen, att till utförande af alla meuskliga företag, framfö allt sådasa, sow bestå i gräfva, dika eller bygg2, är det första reqvisitum penningar. devna nervus rerum gerendarum, förutsn hvilken det omijli gen kunde låta sig göra att lefva på en jord torfva och föda sig i sitt anletes svett, men utan hvilken samhälleva deremot hvarken kunde uwvjuta lyckan af att äga hof, siåeude armer eller något af denna glans, som nationirna i denna civilisationens gyllne periodhafva tillfälle alt se, beundra och — betala. Nu är det icke otänt bart, att det kan hända nya trollhätte kapalbolag detsamma, som förut händt Götha kanalbolsg, Sösertelje kauslbolag, och man kunde bästsn saga tre fjer: edelsr af alla kanalbo sg i verlien, neml gen alt cågon gång komma i en rig så liten forlagsnhet för bis: på nyssvämuda nervus rerum. Vid ett sådant tilltällsor in, en kunna vara mera passande stt afbjelpa bolagets b kymmer, än en man, sådan som! Ir West.tstrand, en man, hvilken nära nog! van Sagas vara uppsmmad på stateas Kassakila; en man, som i många år nästan utesluande fått öfva sig i att göra utvägar, i behofvets stund; en man, som troligen bätre än nåson annan känner konsten att skaffa resurser, vär Sådana icke finnas, men man kkväl måste rafva dem ; en many, som på sina fem fisgrar örstår rikshufvudboken och kanske är den enle här i landet, som riktigt begriper densamrniia; in mån, som hvarje ögonblick! kan säga utan ill, Huru stora tillgångar fionås på besparingar12; en man, som med allt deita förstår att tillredsställa äfven de hyassaste revisorer, såsom vi l