Aftonbladet – 22 februari 1838, sida 1

Utdrag af ett bref från G—g. Här förnimmes med glädje, att svenska sjöfarten omsider blifvit föremål för något intresse äfven i hufvudstader, men då vi besinna ämnets vigt, är det vår eförgripliga tanka, att värmsn och verksamheten för sjöfartens förkofran ännu på långt när ej motsvarar eo billig väntan. Man borde intressera hela pressen för denna fråga, hvilken tyckes hafva till större delen undfalht dess uppmärksamhet. Det duger icke att blott gräla på Rikets Ständer, på regeringen, på tidningsredaktioner, på köäpnsän och. skeppsredare, ja på hela Sverige, öfver dess i sanning ekloka förfarande mot sjöfarten, på hvars skråf de hjelpts åt att lasta, eller tillåta lastas omärkligt, emedan det skett smånisgom, en sådan mängd onödiga eutraver, under namn af kontreller eler uppmuntriogar åt andia näringar m. m., att den gamla skutan nära nog gått i qvaf, serdeles som man ej vårdat sig om att kölhala henne under en hel mansålder. Måtte Sveriges styrelse och representanter Jugnt undersöka landets lokala förhåliamden och derefter väga dess olika intressen, samt sålunda göra sig klart begripligt, hvilka böra befrämjas eller ätminstone fredas från förtryck af andra. Att framkalla en onaturlig näring, är alltid skadligt, men att verkställa ett sådant experiment, på en naturlig närings bekostnad, är i högsta grad förderfligt. Hvarje industrigren, som ej kan bestå utan prohibitioner eller höga tullafgifter, reses på handelns och sjöfartens bekostnad. Om man jemför vinsten ef em sådan, äfven i fall den har framgång, med förlusten af derigenom minskad handel och sjöfart, så skall man finna, att landet i det hela alltid förlorar derpå. Om dera till lägges, att man måste betala produkten 25, 30, måhända 530 procent högre, än den utländska varan skulle kostat, så blir nationalförlusten af hvarje sådant såkalladt patriotiskt företag ofantlig. Om, såsom fallet är t. ex. med porsljrsabrikerne, räringen ej kan besia, oaktadt dessa national-uppoffringar, så lär ej kunna besiridas, att ett stort misstag legat till grund för ioförandet af sådane näringsgrenar i Sverige, Många dylika finnas, som ej lersna annat resultat, än 1:o en sämre Vara; 2:00 en dyrare vara; 3:0o förlust af inkorasten från en billig tullafgift; 4:0o hinder för handel och sjöfart, ulanr mnåson deremot svarande allmän fördel. M Älveu den msst korisymte lär iase, at Sveriges 3 millioner menniskor, spridde på en så 1: jör vt Siigsne e hr 2:0 fö af 5 rika minea!förrå r; erafska läge, d ica resurser i exportbrallika lag f c5 F artiklar och skeppsbyggmads-materialier, ; samt dess behof af ämnen till ett, fullkomlig trygghet beredande, sjöförsvar; 4:0 för tillverkande inom landet a? alla nödvändighetsoch lyxartiklar. Det är nu mera allmänt erkändt, att små fa