Aftonbladet – 22 februari 1838, sida 1

OCK HO LLM d. 22 Feoruart, I dag på morgonstunden ankommo de utländska poster, som väntades i tisdags. De medförde tidningar från London af d. 6, från Pa ris af d. 7, aamt från Hamburg af d. 13 dennes. Canada. Några underrättelser fråa Navy Island af sednare datum, än de med förra posten ankomna, erhöllos ej med denna, men väl en och annan yiterligare detalj om ställningen på nämnde ö och på gränsen af Förenta Staterna. General Winfield Scott hade blifvit af presidentern van Buren skickad till Buffalo , för att vaka öfver neutralitetens upprätthållande. Icke destomindre hade befälhafvaren på Navy Island, general van Reusselaer, åter varit öfver i Buffalo. Han troddes ämna att efter d. 7 Januari göra en laxdstigaing på Canadensiska området, tör hvilket ändamål båtar utrustades på Navy Island. Trenne ångbåtar hade blifvit utsågade ur isen vid Buffalo, för att begagnas vid denna expediuion. Landstignicgen skulle ske vid Fort Malden, der Duncomb med en talrik skara patrioter sades vänta van Rensselaer, hvars styrka uppgives till 1400 man och 31 kanoner. Guvernören i Öfra Caoada, Sir Francis Head, å sin sida, lade imedlertid icke heller händerna i kors. Han hade 100 båtar i beredskap för landstigning på Navy Island, utrustade flytande batterier, och hade utfärdat befallning att icke gifva insurgenterne pardon. Hans krigiska ifvec lärer dock icke uträtta stort, innan general Colborne kommer med trupperne ifrån Nedra Canada. Det är då först man kan vänta nå gonting afgörande. M England. I OÖifverhusets session d. 5 blef Roebuck, på Lord Broughams framställning, hörd såsom mäktig för House of Assembly i Nedra Uanada, emot Canada-billen. Haus tal var ungefär lika med det han redan hållit inför Underbuset, men något mera modereradt i uttrycken, ehuru han skarpt angrep kolonial-ministern Lord Glenelg. Talet räckte 2 timma, och afhördes med spänd uppmärksamhet af Huset, utan att dock framkalla något uttryck, hvarken af bifall eller tadel. Canada-billen gick igenom komittE och tredje läsningen utsattes till den 8. Lord Brougham yttrade under diskussionerna rörande nyssnämnde bill, att han hoppades Lord Durham, ifall det verkligen vore allvar med bass resa till Canada, måtte, att börja med, rifva sönder de instruktioner, ministeren uppsatt för honom. Lord Brougham gör nästan hvarje gång, ham uppträder i Huset, svalget emellan sig och ministrarne allt större och större, och det ser ut, som skulle han med allvar tänka på att sätta sig i en position, som gör det möjligt för honom att ingå i den minister, hvilker en gång kan komma att efterträda Lord Melbournes. Frankrike. Den löjliga frågan om uniformsrock för folkets representanter i Deputeradekammaren har slutats på ett löjligt sätt, nemligen genom tvenne omröstn:ngar, hvilka gåfyo rakt motsatta resultater. I kammarens session d. 6 dennes segrade uniformen med 155 röster emot 149, och de deputerade, som nitälskat för densamma, gingo hem med den hugnaden, att vara berättigade draga på sig en blå rock msd silfverbroderad sammetskrage. Denna glödje räckte dock icke längre än till följande dagen Ar Maogin dOios föreslog då ett tillägg till förra dagens beslut, genom hvilket skulle stadgas, att ingen depaterad finge visa sig i kammaren utan i un:form. Hr Glais-Bizoin pesiffterade förslaget med mycken qvickhet och bitter ironi, och hemställde ull slut, om ej den tafla på kammarens vägg, hvilken föreställde Ludvig Fi!ip, afläggande eden på konstitutionen, borde nedtagas, emedan H. M. der föreställss klädd i svart frack, hviiket, efter de begrepp som nu syntes vilja göra sig gällande j kammaren, icke kunde anses annorlunda än såsom förnärmande för det kungliga maj stå et. SN Ja der häfig jäszing förkastades Hr Mangia 4 Om: förslag, och bka öde hade fler2 amexdemeute j efter hvarandsa. Nu begärde omkring 20 icI damöter af kammaren, att; hela förslaget om uziformen skulle underkastes hemlig omröstuing och oaktadt häftigt motstånd af centern, beslöts också. att en Sådan skulle företaogmae Men vt fll