Aftonbladet – 20 februari 1838, sida 3

vade en belöning ät den, som kunde upptäcka tjuf. ven. Imellertid hölls sistl. Onsdag extra ting häröfver, hvarvid Carlsson med fräck hållning nekade till allt. Medan ransakningen föregick, hade den 101 sin verksamhet allmänt kände är Tullinspektorer Borgensjerna, i följd af wittnens yttranden, genas fattat misstanka och med rask beslutsamhet begifvit sig till ett af de misstänkta personernas hemvist, Wrelid, bebodt af torparen Pettersson, samt der tillsagt dennes hustru, att framtaga de från Hindriksson stulna sakerna, hvilket ock skedde, efter mycket nekande och många oskuldsförsäkringar Tullnären Carlsson och torparen Pettersssn samt dennes broder blefvo häktade, Visitation gjordes samma dag i Carlssons hem, då litet af tjufgodset äfvex der påträffades; men reverserna och annotationsboken skola vara uppbrända. — De mom orten från urminnes tid idkade slöjder af husvälnad, smiden och laggning hafva icke lidit någre aftrott; men gårdfarihandeln aftager årligen i bredd med välmågan hoa de handlande. Anledningarne dertill äro mångshanda; men den närmaste och mest i Ögonen fallande, är ett för långt utsträckt kreditsystem emellan varuafsättare och varuförläggare, hvilken kräfta måhända icke skall upphöra atttära på den allmänna och enskilda förmögenheten i orten,) så länge Sveriges leg bibehåller rättighet för borgenär att bysätta sin gäldenär, Utan en sådan rättighet skulle varuförläggare icke våga att, såsom nu ofta händer, uti en enda transaktion utborga varor till handlande ynglingar för mera än dessa sannolikt någonsin komma z:tt äga, hvarigenem d2 sednare utsn stadga, skicklighet och vana att sköta affärer. förledes till utsväfningar, hvarpå följa obe: stånd och vårdslöshet, samt slutligen bedrägeri af hvarjehanda beskaffenhet och stundom grofvare brott, hvilka för alltid utesluta nämnda ynglingar från sgmhället, (Borås nya Tidning).