Aftonbladet – 20 februari 1838, sida 2

Article Image
a Ja8 10r Negle al OTLUAIP PIL MER VIRCUD UltL ULL värma uppträdde för att försvara edra frioch rättigheter. Jag behöfver ej återkalla i ert minn2 de lidanden och förföljelser, jag för er måst utstå, de förluster, jag gjort, de faror, jag genomgått. Om jag ägde tio lif, skulle jag med vöje offra dem alla, för att återgilva fiheten åt mins barns fedelsebygd och åt mitt genom fitt val förvärfvade fosteriand. Låtom oss verka tillsamman och, lifvase af hoppet om framgång af vårt patriotiska företag, säga med den irländske kämpen: Nstionsrne hafva föråldrats, och du är ännu ung; din sol går upp, när audrss går ned. Och om din morgon än varit höljd af töcken, skall likväl fribetens sol krivgstrå!la 1812 års krigare! Viljen j än en gång ställa er under edra tyranners fanor? — Det är icke mera möjligt. Lsyalister i Öfra Canada, hvad ar belömngen för er långa och devourerade tillgifvemhet for sng-lska aristokratien? Giömska och förakt. Vi hafva tagit undervisning i erfarevhstens skola och måste veta att begagna det förflatnas lärdomar. Jemfören de Förenade Staternas stora och blomstrande republik med vårt splittride och styckade fäsdernssland, och betänken, hvad dess oberoende innevånare genom sin tapperhet kunnat uträtta. Öfverlemzsen derföre sir Francis Heads försvar åt de legda slafvarna af hans goctycke, och erinren er, att det beror på er sjelfva att cn ging med steithet säga till edra barn: äfven vi höra till antalet af fosterlandets beriare! Frankrike. Om man än icke är berättigad at antaga; det Bugeauds förslag om de forts detaches?, som borde uppföras omkring Pans, är gjordt med regeringens goda minne eller på dess föranstaltande, så får man dock icke derföre tro, att regeringen öfvergifvit denna tanke. Materia!ierna till vissa af de förut projekterade fästvingsverkea gömmas sorgfälligt; och, hvad ännu märkligare är, Paris upptages i åre:s kalenger bland befästade ståder; ja kommendanterne äro namngifne. Psris uppteges icke bland klassificerade tästningar och sättes sålunda i samma kategori med Lyon, Nantes, etc., hvilka blifvit befästade sedan 7830. Moniteurenr bersttar officielt, att franske konsuln i Wolachiet, He Chateavugirou, fåt fullständig satisfaction i sitt gräl med detvarande regering och åter begynt utöfva sitt embete. Österrike. Fränkischer Mercuriius bar från Trieste ett ganska märkligt bref, hvari först klagas ölver den tomhet och stillhet , som råder derstädes , så alt det icke varit så liflost sedan Napoleons tid. Alla örlogsfartyg hafva afgårt åt Toulon, och inga kronofartyg hafva på lång tid visat sig i hamnen. Envhgt tillförlitliga underrättelser är vår (Österrikes) ypperligt utrustade flotta numera slagfärdig; åtminstone låta Sjö-officerarnes bref så. Am. bLslandes flotta , som kryssar mellan Sicilien och Tunis , har väl ånnu blott en provisorisk bestimmelse ; men allt antyder, att den snart tager en annan riktning ; åtminstone är ingen fråga om att gå hem. Galloiss flotta torde ej heller på länge komma att lemna Arkipelagea och Smyrnas farvatten. Hvad åter Am. Bretovniers expedition till Haity skall betyda , bar aldrig varit en hemlighet lör oss i orterna; Ej blott franska, äfven engelska sjömagten synes heredd på vigtiga händelser. Hvar slaget skall träffa, kan knappast gissas. Kanske vill Frankrike förete en stark väpnad neutralitet åt de andra sjömakterna , som möjligen hafva Iust att slå till. Så mycket är imedlertid säkert , stt med Mehemed Ali föregå helt avdra saker, än hvad de parisiska och tyska tidningarne tyckas tro. Det är icke Ryssland ; som uuderstödjer denne oafhängige turkiske vasall; han får sin hjelp från Frankrike och England. Ludvig Filips politik är nu i harmoni med engelska kabinettets ; och då Parisurbladen göra så mycket väsende af Afrika och Abdel Kader, så göra de regeringen ett nöje med denna bortblandning af korten, under det en ogenomtränglig slöja kastas öfver helt andra Saker. Bref från Eogland bekräfta vissa gissningar angående oriezten. Erfarenheten skall deck snart visa, hvarifrån vinden blåser, ech att den politiska galeren styrer en helt annan kurs?. ltalien. Enliot href tara Jr smed des Debats nä

20 februari 1838, sida 2

Thumbnail