Aftonbladet – 19 februari 1838, sida 1

2 NH al Ut: IV dennes, å Canada. ) Öfver Frankrike har man uoderrättelser frå INewYork af d. 11 Januari. Ingenting nytt ha -jde passerat på Navy Island, men euligt befäl , )hafvande generalens i Nedre Canada, sir Joh I Colbornes, siste rapport till engelska regeringei laf d. 2 Jau., ämnade han med trupperne un 1jder sitt befäl sätta sig i rörelse mot insurgen: :jterne på nyssnämnde ö. I Washington had: I presidenten van Buren aflåtit eti budskap ul I kongressen örande våldet på nord-amerikansks Jåogfartyget Caroline (se lördagsbladet), och till. ,!kännagifvit att utrikes ministera Hr Forsyth un) derrättat engelske gesandten i Washiogton om I det våld, som vid detta tillfälle blifvit föröfvad emot medborgare i Förenta Staterna och deras egendom. Hr Forsyth hade derjemte tillkännaIgifvit, art en tillräcklig militärstyrka blifvit -beJordrad till gränsen, för att mota hvaije våldjsamt försök från Canadasidan, men om någoniting dylikt åter skullz ioträffa, kunde ham icke svara för följderna af förbittringen 1 gränsdiI strikterna. Wi England. I I Underhuset frågade Sir Robert Inglis d. 2 I dennes Lord Palmerston , om regeringen ägde Jnågra andra underrättelser om den Nordamerikanska ångbåtens uppbrännande än dem , som innehböllo; i de Amerikanska tidningarna , samt begärde. älven få veta i hvad ställning Englands representant i Washington, Hr Fox, befann sig i förhållande till Förenta Staternas ragering ? På första frågan svarade Lorden nej; och i afseende på den andra upplyste han , att Hr Fox, från guvernören i Ötra Canada, Sir Francis Head, e hållit underrättelse om händelser na på Navy-Island, och att ön vore besatt sf folk, som blifvit beväpnzdt på Nordamerikanskt område. Denna depesch fiån Sir Francis bade blifvit meddelad Nordamerikanske utrikes ministern, som derpå aflåtit ett vänligt svar, och försäkrat, att Förenta Staternas regering skulle använda alla medel, konstitutionen lemnade i dess händer, för att upprätthålla den strängaste neutralitet. I Ofverhusets session d. 2 erhöll Canadabilen andra läsningen. Cen ende, som höjde sin röst emot densamma , var Lord Brougham.. Lord Melbourne beklagade, att i ett ögonblick, då regeringen igtade hela sitt bemödande på att gjuta balsam i alla sår, Lord Brougham med så mycken bitterhet och galla uttydde re; geringens afsigter. Jag ber Lord Melbourne — svarade Brougham — att icke 1 den bitterhet , hvaröfver han beklagar sig, se någonting person) ligt emot honom. Om ministeren återtager den! förklaring emot reformerne , med hvilken den debuterade i detta pa:lament, så skall jag gerna! åter sluta mig till henne. Frankrike. I Peputeradekammarens session den 5 debatterades öfver den för general Damremonts enka föreslagna pensionen at 10,000 francs. Komita hade föreslagit dess nedsättande till 6,000 fr., och oxktadt konseljpresidenten samt Hrr Guizot och Taiers tslade för dess bestimmande! till 10,000 fr., deciderade sig dock kammaren, med 192 :öster emot 178, för den mindre summan. E Från Bana skrifves, att den af Fransmännen! tillsatte Cadi i Konstantineh tillåtit sig sådane utpressningar emot de med Konstantineh trafikerande A aberne, att desse icke mera ville föa några varor till torgs. Man trodde, att Fransnävnen skulle blifva nödsakade med våld fouagera i de angränsande distrikterne. Spanien. Underrättelserna f.ån Madrid gå till den 28 Januari. Dagen förut hade Toreno hållit ett ängt tal i Cortes session, hvilket med det lif-!i igaste bifall blifvit upplaget af de moderata. dan yttrade bland annat, att de båda opposiionspartierna i Fransyska deputerade-kammaen förr skulle bistå Spanien, om affäre:ne der vefunno sig i de modererades än i de exaltera-!r les händer, och ast Fraosyske konseljpresidenen. ehuru han förklarat sig emot en ne ion, likväl vore benägen att lemna Spanien n erksam hjelp på annat sätt. Men detta berod-!d le på traktater, hvilka erfordrade tid. Det seriti åledes ut som skull: Frankrike åter hafva lof jo rat NåJsAt unvndavsnl kr IA La AA cc mm a