afskade fidernmesland. Iogenting verkade på Slade, utan haa fortfor med sitt tal emwwot slafve niriet. Hr Dawson från Georgien bad honom jatt, såsom maa och vän af sitt fädernesland, llåta saken falla. Allt var förgäfves. Hr Slade y I var lugn och kall, gaf icke efter, utan fortfor i sina anmärkniovgar, hvarigenom elden allt mer loch mer tändes i sinnena. Hr Wise från VirI ginien trädde nu äfven emellan; han talade med lugn och besinning, men kunde icke dölja den i strid, som föregick i hans inre. Äfren hen talade förgäfves — Hr Slade stod fast vid sin föresats och fortfor med sitt anförande. Han hade — sade han — en pligt att uppfylla emot Gud, sitt fådernesland och sina konstituenter, iloch så länge ännu hf och anda funnos qvar i J honom, skuile han icke vackla. Slu:ligen upp: 2 Isteg Hr Wise å nyo, lugn och fast i sin yttre Iställning, men hans oroliga och genomträngande löga och bleka kinder tydde på hans inre hetta. I Då representanten från Vermont — sade han -— icke ville frångå sina åsigter, och Huseticke hade något medel atttvinga honom dertill, så fö reslog han (Wise) att representanterne från Virginien I skulle lemna kongressen. , Bifallet! Bifallet!, skallade Idet från 50 röster, och representanterne frän Virginien lemnade salen; de från Georgien och Jandra stater följde deras exempel, och Hr Campfbell från Södra Carolioa uppsteg och uppmanade samtlige representantern2 från de södra steterna, att samla sig i det rum, der komitdn för petitionerna höll sina sammankomster, för att Itaga sådane steg, som omständigheterne kunde erfordra, och öfverlägga om huruvida det vore lämpligt att upplösa unionen eller ej. — På detta sätt var d. 20 Dec. allt i Washington i förvirriog, jäsning och oro. Följande natten I voro de södra staternas representanter församla de ända till kl. 12, ech efter flera timmars öfverläggning kom man öfverens om att endast återförena sig med resten af representanterna i kongressen, på vissa vilkor, hvilka Hr Patton från Virginien följande förmiddagen framställde. Des Isa voro, att nalla petitiomer och reselutioner, i hvilka anhålles om afsksffande af slafveriet i distriktet Columbia, och alla böneskrifter eller reIsolutioner i afseende på slafveriet i andra stater inom unienen, skulle läggas på Husets bord, utan att läsas, utan att tryckas, ulan alt tagas ti. öfvervägande och utan d:iskussion.n Efter någon överläggning antogos dessa resolutioner, med 133 röster emot 60. På detta sätt blef Södera för denna gången blidkad, ehuru det skedde på bekostnad af den för ett fritt folk så dyrbara petitionsrätten. Mexico. Enligt underrättelser från NewYork af den 1 Jan , hade den mot Texas bestämda arm ändtligen satt sig i rörelse i slutet af Nov. förlidet år. Texanerne påstodos vara illa organiserade så att det såg betänkligt ut, huruvida de skulle kunna motstå siva fiender. Brasilien. Underrättelserne härifrån gå till slutet af November. En Brasiliansk fregatt låg utanför Bahia och sköt alltjamnt på staden, från hvilken en mängd innevånare flyktat. Antalet af väpnadt folk i staden utgjorde blott omkring 300 man. Loyalisterne voro åtminstone sex gånger så starka som besättningen , och kade be-j stämt d. 8 December t:ll anfall på staden. Hit tills hade det häftiga regnet hindrat alla operationer på landsidan. Polisgardet i staden , 350 iman starkt och väl beväpnadt, hade desertera: ifrån insurgenterna och öfvergått tll den från Rio I Janeiro ankomne af regeringen utnämnde presi Identen. Det betviflades icke, att ju Bahia snat skulle falla i toyalisternes händer. Afrika. Enligt till England ankomna officiella underj rättelser från Guldkusten, hade i Holländska farornden Elmina, icke långt ifrån Cap Coast, iosurrektion utbrustit. Guvernören hade med 3000 man gjort ett utfall, men fiti sin! tupp dels dödad dels tillfångstagen. Denna händelse hade naturligtvis på det högsta upp I . . . . D I skrämt köpmännen i de angränsaade kolonierna. H. M. Drottniogen samt DD. KK. HH. Kron