Aftonbladet – 17 februari 1838, sida 2

på Caroline utg gjorde ett antel af tio personer, och att på aftonen :jugotre individer, alla medborgare i Förenta Staterna, kommo om bord och begärde tillåtelse a.t passera nat:en på skeppet, emedan de icke kunnat få rum på närmaste värdshus. Detta tillstånd lemnades dem äfven. Vid midaaiten hade vakten kommit och purrat upp kaptenen samt underrättat honom att flsre båtar styrde mot fartyget. Han gjorde genast allsrm, men innsn han hannt upp på däcket äntrades fariyget af 70 eller 80 väpnade. En ssördanrde strid hörjade genast, och de a:tackerande skreko: ingen pardon! fyr! slå ihjäl dem! Fartyget öfvergifs depå nästan utau motstånd emedan passagerarne icke hade några vapen och derföre sndsst kunde tänka. på att rädda sig. Kaptenen sjelf fick, under det hen flydde, flera blessyrer. Rochester Democrat siger att förbittringen der i trakten är så allmän, att 10 000 man i trakten från Rochester till Buffalo, hålla sig färdiga ätt innom en timma skynda till gränsen att försvara sitt oberoende, sitt lif och sin egendom. När underrättslsen om dea nyssnämnda massakern på ångfartyget anlände till Washington, kom genast Engelske ministern Mr Fox till presidenten och begynte bittert beklaga sig öfver neutralitetens brytande å Nordamerikanernes sida, samt skulle till och med i sista ögonblicket hafva begärt sitt pass. Detta hade till påföljd att presidenten d. 5 Januari utgaf en proklamation, hvari alla medborgare i unionen vid hotelse af straff efter lagarna, anbefalldes att strängt iakttaga neut-aliteten, samt de, som redan brutit densamma, uppfordrades att vända tillbaka. I sjelfva Washington äro äfven sinnena i ett starkt mouvemang; pluraliseten menar att presidenten redan gjort öfvernog, då han i kongressen begärt stränga:e lagar emot neutralitetsbrott. Så länge de Förenta Staternas gebit vore besatt af Engelska truppar från NewBrunswich och Brittiska soldater fingo marchera inom republikens gränser och under nattens skydd från sina qvarter mörda obeväpnade Nordamerikanska medborgare, så vore det Amarika, icke England, som hade skäl till klagan. I representanternas hus har opinionen öfver de förelupna striderna uttalat sig ganska strängt. Det vore ingen fara för ett krig med England, sade herr Cushing. Enpglands Nordamerikanska kolonier hängde blott vid en svag tråd ännu fast med moderlandet och ett krig med unionen skulle för evigt sönderslita denna tråd. Evgelska tidningarna kungöra en lång 1apport af guvernören Sir Franmeis Head, om händelserna i O:ra Canada, hvilken väl förekommer ytterst partisk emotinsurgenterna, men likväl innehåller åtskilliga intressanta detaljer, hvarföre vi torde återkomma dertill. Nämnde guvernör her ock den 28 December vid Provincialparlamentets öppnande, hållit et: tal som är det mest håvavde men kan tänka sig, och genom sia förrycktihet egnadt att änna mer reta passionerna, så att hans återkallande af engelska regeringen synes vara en verklig välgerning för alla, sem önska sakernas fredliga biläggznde. I detta tel berömmer han sig af, att med flit hafva skickat bort alla trupper ur den öfra provinsen, ait hafva beväpnat de torysinnade med: fyratusen gevär, och att hafva gifvit upprorets! iedare fullt tillfälle att börja sma stämplingar. Jag lemnade dezam, sede han, frihet stt göra hvsd de ville och att skrifva hvad de ville; jng) t:llät dem, att samla sina förblindade anhängare, inofva och exercera dem och gaf dem, i trots af de fredliga distrikternas föreställningar, fullkomligt tillfälle att göra siva sista förberedelser till upproret. Deras slutliga ändamål var höljdt af en hemlighe:sfull slöja, som jag icke önskade lyfta och jag bekymrade mig så litet derom, att jag verkligen låg till sängs och sofvande, då jag erhöll underrättelse, att upprorsmännen församlat sig i bopar och redan mördat en utmärkt veteran-cfficer. PBetta tal beböfver inga kommentarier, då man af guveraörens öfriga havdlingar ser, att hans handlingssätt endast utgatt från begäret att sedan få gå så mycket grymmare och våldsammare tillväga. England. I Öfverhuset framlade Lord Brougham den 1 dennes en petition af Rocbuck, hvari denne beI gärte att äfven inför Lordernrs skrank blifva l börd såsom House of Assembly s i nedra Ca-l TI m2zo L .es FJ a a I