Aftonbladet – 12 februari 1838, sida 3

LANDSORTS-NYHETER. Westerås den 8 Febr. Ett skuldfordringsmål a något ovönlig beskaffenhet har nyligen blitvit anhän gigt hos Konungens Befallningshafv. härstädes. Fidei kommisssrien till Flosta, Löjtn. Grefve A. H. Cron hjelm, har den 5 Juli sistlidet år till Grosshandlare: i Stockholm J, W. Wretman öfverlåtit den bemält Grefve tillhörande rätt, stt hos åboerne af en mängt Flosta underliggande, och inom detta län belägn hemman, uppbära och qvittera de åren 41838, 183: och 1840 fallande spannemålsarrenden, samt tillik lemnat Hr Wretman rättighet, att, om så skulle blif va af nöden, vid behöriga domstolar dessa arrende; lagligen utkräfva. Redan den 16 i ofvannämnde må Bad hafva också åboerne i Jemmertuna och Lerst byar blifvit underrättade om arrende-kontraktent transporterange , samt, igenom undertecknande af e! dem förelagd skrift, förbuxdit sig, att till Hr Wretmans disposition tillhandahålla arrende-spannmåler för åren 1837, 1838 och 1839, etter i behörig tic erhållen forsedel. Imedlertid blefvo ofvanberörde hemmansåboer den 20 Sept. 1837 at Grefva Cronhjelm sjelf anbefallda, att inom den 30 i samma månad aflsmna 1837 års spannmålsarrendo till Hanmdlanden G Ihrfors härstädes, hvilket de älven verkstäl!de, erhållsnde ett skarpt bref från Hr Grefven som bland annatIhotade, att cm cj säden letvererade: som Grefven anordnat, skulle han se sig om etter ordentligare (!) arrendatorer, Sedan säden blifvit lemnad efter Grefvens Önsken, stillade likväl den strange Herren sin vrede; i en ny skrifvelse yttrar han sin glädje öfver sädens lefverering, hoppas att alltid få skäl dertill med Jemmertunaboerne, samt uppmanar desse att vara trygga för följderna af de transaktioner, hvaruti han, i följd af sin husbonderätt inleder dem. I sammanhang bärmed tillägger han ock: foör följderna at Tit. Wretmins skrämskott ansvarar jag. Skulle han elörskämd söka lagens biträde, så åtar jag mig edert sva romål och blitver edert ombud, iklädande mig all risque af sakens utgång, I December måaad sistlidet år utfärdar icke destomindre Hr Wretman forsedlar till merborörde arrendatorer med antydan att forsla spanmålen till Fahlun: men bönderna kunde naturligtvis icke finna sig i det hårda ödet, att ånyo betala det nyss erlagda årsarrendet, hvaraf jöljden blef en dagen efter förfallotiden, eller den 6 i förra wånaden, af Hr Wretman 3 arrendatorerna ingifven lagsökning, med stränga påståenden. I denna nöd hafva dsremot de högeligen bekymrade arrendeböndernma å;minstone ännu icke blifvit hugnade med den tröstande anblicken af fir Grefvens uppträdande såsom deras försvarare. De sakna likväl icke dem, som deltaga i deras bekymmer, och uppmärksamheten är starkt spänd på utgången af detta mål, som hufvudsakligen torde komma att bero på tydningen af detta uttryck: åren 1838, 1839 och 1840 fallande arrendesädv, hvarmed Herr Wretman menar den säd, som nästföregående åren blifvit skördad, men, erligt kontrakten, ej behötver betalas förrän inom den 15 Januari ofvannämnde år. Hr Grefven åter, hvilken likväl ännu ej förklaret sig i måtet, tyckes likzssom bönderne, med ofvan anförda uttryck vilja mena den säd, som producerats de uppgifna åren och först i början af de mnästpåföljande bör lefvereras. Imedlertid hafva dock böndervce sjelfva, igenom undertecknandet af den förut ofvannämnöe skriften, förbundit sig att tillhandahålla Herr Wretman spamnmålen tör åren 1837, 1858 och 1839, (Westmanlands L. Tidn,)