Aftonbladet – 9 februari 1838, sida 2

NORGE Ytterligare detaljer om pibningen å teatern i Christiania Gårdagens norska tidningar voro åter pin fulla af skriftvexlipgar rörande den förut omnämnda pibmngs-scenen eller rättare bataljen vid uppförandet af Herr Wegelands pies, : Campbellerne. Pet tvistas uti en ofantlig mängd jinsända artiklar om proportionen m-llan de hvisMande och de klappande , om de klasser till hvilka kvardera hö:a, om sjelfva pieseus värde, lom teaterditektionen , om polismästaren och I mycket annat. En insändare berättar, att Herr ; Wergelan, på fö middagen, samma dag stycket skulle gifvas , erhö!l en billjett af följande lydelse: Ditt parti segrar kanske i afton , men I vi vilje lefverera dig en formlig batalj. Din antagonist. Huset hade icke varit alldeles fullt om aftonen, och till och med i parqueten syntes tomma platser. De hvisslandes antal uppskattas i i denna artikel endast till 26, men de hade Varit så mycket mer urhållande. Klarinettmunstycken och barnpipor syntes i mucnen på män , som innehafva ansedda embeten i staten. Men på andra sidan öfverdånades detta bel:etiska ljud af klappningar, bravo och hurrarop, så att det hela, säger berättaren , ungefär lik nade ljudet af båtmanspiporna i ena rasande storm. Ålt majoriteten varit klappande , lärer ej kunna dragas i tvifvelsmål. Deuna majoritet bade också bestått , icke blott af studenter och andra ynglingar, utan äfven af gamle män , respektabla emb-:tsmån och borgare. Till och med damer hade gifvit tillkänna sitt misshag öfver hvisslipg:n, både genon applådissemanger och hviftningar med sina näsdukar åt den loge, hvari författaren satt. Å andra sidan anföres, såsom exempel derpå att hvissliogen gillt mera författaren än pjesen , att 2:ne af hvissJarne hade uppsökt den loge, der Herr Wergeland befann sig, samt der stigit fram på hvar sn sida om honom och pipit honom ini oronen. Å andra sidan hade berättaren sett en klappare, som klappade på det sättet , att ban slog händerna emot kindbenen på en ifiig hvisslare framför sig. — Den Constitutionelle åter påstår , att de tappraste bland de klappan-: de bestått af folk, som lika litet respektera an-: dras personliga frihet , som vägafriden , husfridena och teaterfriden ; eit påstående som är ) mindre underligt från de hvisslandes sida, då de, enligt egen uppgift, fått stryk af motpartiet. Man måste verkligen beklaga den råhet, som; uppenbarat sig vid detta sillfälle. Mycken fråga är, huruvida icke hela hvisslingsoperationen allmänhet är öfverflödig och ändamålslös. Det sifves ett annat vida verksammare och tillförlitigare sätt, hvarmed publiken uttrycker sitt or; ;illande öfver ett stycke, nemligen att den icke vesöker spektaklet då det uppföres , eller moiverar sina anmärkningar genom kritiken. l I 22 FR